Vårdvägran inte en mänsklig rättighet

Ledare Artikeln publicerades
Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.).när fallet var uppe i arbetsdomstolen. Nu har Europadomstolen sagt sitt: Grimmarks rättigheter har inte kränkts.
Foto: Jonas Ekstrˆmer/TT
Barnmorskan Ellinor Grimmark (t.v.) och hennes juridiska ombud Ruth Nordström (t.h.).när fallet var uppe i arbetsdomstolen. Nu har Europadomstolen sagt sitt: Grimmarks rättigheter har inte kränkts.

Europadomstolen bemödar sig inte ens med att ta upp fallet Grimmark och Steen. Anledningen är solklar: den svenska staten har inte kränkt de vårdvägrande barnmorskornas rättigheter när de nekats anställningar. Att välja och vraka bland arbetsuppgifter utifrån tycke och smak är således inte en mänsklig rättighet.

Det var under våren 2014 som barnmorskan Ellinor Grimmark i Jönköping blev nekad jobb för att hon på grund av sin kristna tro vägrade utföra aborter, skriva ut dagen efter-piller och sätta i kopparspiraler. Eftersom det tillhör några av de vanligaste arbetsuppgifterna för en barnmorska hade Region Jönköping inget annat val än att neka Grimmark en anställning. Året därefter blev även barnmorskan Linda Steen av med jobbet eftersom hon likt Grimmark uttryckt en vägran om att medverka vid aborter. Det är rimliga åtgärder från arbetsgivarens sida givet orimligheten i att vägra arbetsuppgifter. För vilken annan arbetsgivare hade anställt någon som är öppen med att den kommer vägra utföra vissa arbetsuppgifter?

För transparensens skull måste man understryka att de abortvägrande barnmorskorna i Sverige är få till antalet. Merparten av alla barnmorskor där ute sätter patienten främst och erbjuder dem den vård de behöver. Det är viktigt att komma ihåg i sammanhanget. Men det förekommer att vårdpersonal vill åberopa samvetsfrihet och den konflikt den representerar är särskilt svår eftersom man i andra änden har en kvinna som av olika skäl har beslutat sig för att genomgå en abort. Skälen kan vara många; våldtäkt, ålder, socio-ekonomiska faktorer och annat som helt enkelt inte ger kvinnan de förutsättningar hon anser behövs för att ta hand om ett barn. Även om anledningarna är många förenas de i grundprincipen om kvinnans rätt till sin egen kropp, och som till skillnad från vårdvägran är en reell rättighet.

Ska dessa kvinnor, i denna svåra situation, riskera att möta vårdpersonal som moraliserar över deras beslut att genomföra abort? Och än värre, som nekar dem från den vård de har en lagstadgad rätt till?

De som förespråkar en samvetsklausul inom vården har hittills haft svårt att ge svar på frågan om varför vårdpersonals religionsfrihet ska väga tyngre än patientens rätt till vård. Därmed inte sagt att religionsfriheten inte är en viktig rättighet den också. Men till skillnad från kvinnor som beslutat sig för att genomföra abort kan en person som på grund av sin tro vägrar att ge abortvård välja att jobba med något annat där abortvård och preventivmedel inte ingår som arbetsuppgifter.

Det är för övrigt intressant att abortvägran påfallande ofta går hand i hand med en vägran om att skriva ut preventivmedel. Detta med tanke på att preventivmedel är den bästa garanten mot oönskade graviditeter då det ger kvinnan större möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar bestämma när graviditeten ska ske. Vidare är olika preventivmedel olika effektiva mot oönskade graviditeter där just spiral, men även p-stav, är särskilt framgångsrika i att få ner antalet aborter då risken för oplanerade graviditeter är mindre än med dessa preventivmedel.

Så, om de abortvägrande barnmorskornas verkliga ambition hade varit att få ner antalet aborter hade de rimligtvis haft en mer pragmatisk inställning även när det kommer till information och utdelning av preventivmedel. Men det tycks inte vara en önskan om minskade aborter som driver dessa enstaka barnmorskor och de lobbyorganisationer som inte sällan står bakom. Det är att till varje pris få in abortvägran i vården genom att åberopa religionsfrihet. Precis som Europadomstolen slår fast kan vissa inskränkningar i religionsfriheten vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle. Passar inte det står det en fritt att söka ett annat jobb.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.