Annons

Värdegrund är en fasad som måste rivas

Gör anställda inom offentlig sektor en tjänst och skrota värdegrundsarbetet.
Ledare • Publicerad 19 november 2019
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
Boråsarna är lyckligtvis befriande från en kommunal värdegrundsslogan.
Boråsarna är lyckligtvis befriande från en kommunal värdegrundsslogan.Foto: Foto: Jan Pettersson

Värdegrund. Vad är det ens? En uppsättning av gemensamma värderingar? Fluffigt formulerade regler? Förhållningssätt? Och behöver man verkligen pränta in det i varenda en som är anställd inom offentlig sektor? Något som är lika oklart är frågan om vem det är till för. Är värdegrunden till för de anställda? Eller för medborgarna? Eller handlar det om en fasad – att det helt enkelt ser bra ut på pappret?

I Dagens Samhälle (31/10) menar professor Mats Alvesson, som forskar om organisations- och ledningsfrågor vid Lunds universitet, just detta. Anledningen till att kommuner och andra offentliga verksamheter stoltserar med sin värdegrund är för att framhäva den egna förträffligheten. Värdegrunden spelar alltså ingen större roll för det interna arbetet.

Annons

Trots det lägger kommuner runt om i landet enorma summor på att hyra in konsulter som ska lägga fram fiffiga formuleringar på rätt banala saker om respekt och delaktighet. Vissa kommuner går längre än så och gör värdegrundsarbetet till en slogan för staden. Lyckligtvis har boråsarna hittills varit befriade från detta, och det finns gott om anledningar för varför de även fortsättningsvis bör vara det.

Det tidigare kommunalrådet Nils Karlsson (MP) i Malmö skrev i fjol en uppmärksammad artikel i Dagens Samhälle (8/11 2018) där han sågade värdegrundsarbetet. Kontentan: Vi agerar utifrån våra egna värderingar, ett dokument kommer inte att ändra på detta. Den som har förmågan att vara dum mot andra kommer fortsätta att vara det – med eller utan en gemensam värdegrund.

Inom skolväsendet är värdegrunden inristad i styrdokumenten och upphöjer värden som demokrati, jämställdhet och alla människors lika värde. I ett av Skolverkets stödmaterial riktat till lärare menar man att ”när värdegrundsarbetet sker tillsammans med kunskapsuppdraget och det dagliga arbetet skapas meningsfulla samtal om värdegrundens innebörd.” Men i själva verket har värdegrundsarbetet kritiserats för att stå i vägen för sådana samtal.

Etikforskaren och författaren David Kronlids främsta invändning mot skolans värdegrund är att den fungerar som ett ”moralfacit” som dikterar vilka värderingar och åsikter som är acceptabla och vilka som inte är det. Detta trots att skolan också har i uppdrag att fostra självständigt tänkande individer.

Inte sällan blir elever med uppfattningar som strider mot skolans värdegrund utfrysta, vilket kan få rent av förödande konsekvenser med tanke på att det finns mängder med studier som framhåller vikten av en öppen dialog mellan lärare och elever som hyser antidemokratiska åsikter. Värdegrundsarbete är således inte bara verkningslöst, utan också direkt kontraproduktivt i många sammanhang.

Värdegrundsbegreppet bygger dessutom på logiken att värderingar skulle vara statiska, vilket de inte är. Tvärtom är värderingar föränderliga och beroende av rum och tid. Särskilt föränderliga, och trendkänsliga, är värderingar som är tydligt politiskt kopplade, som till exempel skolans värdegrund är.

Det är betydligt bättre, och billigare, att helt enkelt lita på sina medarbetare.

Annons
Annons
Annons
Annons