Anela Murguz: Varannan ung politiker utsätts för hot – så kan det inte fortsätta
Nästan varannan ung politiker utsätts för trakasserier, hot eller våld, enligt en ny undersökning från Brottsförebyggande rådet, Brå. 44 procent av förtroendevalda som är 29 år eller yngre uppger att de utsatts för brott under valåret 2022. Motsvarande siffra bland förtroendevalda på alla nivåer och i alla åldersgrupper är 29 procent.
Varför unga politiker är mer utsatta än andra är oklart. En gissning är att unga politiska företrädare är mer aktiva på olika sociala plattformar där den politiska retoriken ofta är hård. En annan förklaring kan också vara de stora skillnader i utsatthet som finns beroende på vilket parti man företräder, där Miljöpartiet har störst andel utsatta (48 procent) och Kristdemokraterna minst (28 procent).
Alldeles oavsett är det oacceptabelt. Särskilt allvarligt blir det med tanke på att det redan i dagsläget råder brist på unga förtroendevalda politiker. Andelen unga (16-24 år) som var medlemmar i ett politiskt parti var 2,9 procent förra året, visar siffror från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Och när ungdomsorganisationen KFUM tittade närmare på åldern på de nyvalda kommunfullmäktigeledamöterna i landet förra året kunde de konstatera att bara sex procent var under 30 år. Därtill saknades det personer under 30 år i 57 av landets 290 kommuner, däribland Sjuhäradskommunerna Bollebygd, Vårgårda, Tranemo, Mark och Svenljunga.
Att det ser ut så är demokratihotande eftersom tanken med en representativ demokrati är att den ska spegla hela befolkningen. Det gör den inte när det råder så stort underskott på yngre politiker.
Det behöver det bli ändring på. Dagens unga är av allt att döma väldigt samhällsintresserade. De förefaller bara att i allt högre grad kanalisera sitt politiska engagemang genom partipolitiken. Det säger något om hur oattraktivt rollen som politiker kan framstå som.
Att engagemanget dessutom kommer med ett högt personligt pris gör det möjligt att förstå varför så få unga engagerar sig partipolitiskt. På den punkten kan medborgare bidra med mer än de tror, genom att behandla förtroendevalda med respekt – även när åsikterna går isär.
