GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Välkomna åtgärder för ett säkrare Sverige

Vi är på god väg att lämna 00- och 10-talets aningslöshet bakom oss. Det är ett nödvändigt ont.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 12 november 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Fler Jas-plan finns med i planeringen för ett upprustat försvar.
Fler Jas-plan finns med i planeringen för ett upprustat försvar.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Sverige beskrivs i många sammanhang som modernt, och svenskarna som så kallade early adopters, det vill säga trendkänsliga och därmed villiga att testa det som är nytt.

Det är dock en lyx som den som upplever sig ha allt nödvändigt kan unna sig. För bara den som är så trygg att hon inte ser någon vits med buffertsparande eller beredskap inför svårare tider föredrar nätshopping framför amortering, om vi ska tillåta oss lite förenkling.

Ungefär samma inställning har funnits hos landets makthavare de senaste decennierna. Ett av många tecken på det är att Sveriges beredskapslager avskaffades under Göran Perssons (S) 90-tal, och att det sedan 20 år inte är obligatoriskt att bygga skyddsrum under nybyggda flerfamiljshus.

En välvillig förklaring är att det var logiska beslut med tanke på den rådande tidsandan. Före och runt millennieskiftet trodde vi ju att den liberala demokratin slutgiltigt hade vunnit och att det var osannolikt att demokratier skulle hotas eller smittas med auktoritära tendenser.

Nu vet vi bättre. Rysslands sneglande mot fungerande demokrati var bara tillfällig, Kina vill ta över världen, i Europa har flera länder röstat fram nationalistiska ledare som skyr idén om den liberala demokratin, och i USA ledde det senaste presidentvalet till upplopp i parlamentet.

Den bekymmersfria tid då vi trodde oss kunna tala män med storhetsvansinne tillrätta är över. Det framgick med all önskvärd tydlighet när Vladimir Putin gav ordern att invadera Ukraina. Snabbt gick det också. Från att ingen trodde att det var möjligt var det ett faktum.

Ironiskt nog kan det vara till Sveriges fördel. För kanske kommer vår förmåga att anpassa oss till nya förhållanden väl till pass här?

En hel del tyder på det. Ta Socialdemokraternas omsvängning i Nato-frågan. Så sent som i början av året var ett medlemskap i försvarsalliansen en total omöjlighet – några månader senare var ansökan inskickad.

”Den bekymmersfria tid då vi trodde oss kunna tala män med storhetsvansinne tillrätta är över.”

Upprustningen av försvaret följer samma mönster; plötsligt gick det att besluta att anslagen ska upp till två procent av BNP.

I den energikris som svept in i kölvattnet av Rysslands agerande har även så kallat vanligt folk börjat dra ner på inomhustemperaturen och beställa solceller och elbilar.

Och i veckan kom ytterligare ett bevis på Sveriges anpassningsförmåga, nu i form av rapporten ”Ett stärkt skydd för civilutredningen vid höjd beredskap”. Den presenterades på måndagen av utredaren Britt Bohlin, som för ett och ett halvt år sedan fick uppdraget att leda Utredningen om civilbefolkningens skydd. Det gick ut på att ta fram förslag till hur civilbefolkningen ska kunna skyddas om det blir krig i Sverige.

I ärlighetens namn bör poängteras att hon fick ett försprång i och med att utredningen inleddes innan någon ens tänkte tanken att ett krig i Europa var nära förestående. Men det är uppenbart att arbetet snabbt skiftade fokus när kriget bröt ut. Resultatet blev förslag som gäller skyddsrum, utrymning och efterföljande inkvartering, något som kan bli verklighet med kort varsel. Utredningen innehåller även förslag på en stödorganisation som ska ha koll på de olika områdena. Om utredarens linje blir verklighet kan vi vänta oss 2000-5000 fler skyddsrum och en ny civilförsvarsplikt för ungdomar. Det är utmärkta anpassningar till det nya säkerhetspolitiska läge vi måste förhålla oss till vare sig vi vill eller inte.

Rapporten ligger också i linje med ÖB Micael Bydéns underlag om snabbare upprustning av försvaret som nyligen lämnades till regeringen. Här ingår bland annat fler Gripenplan och att Sverige ska gå in i Nato utan begränsningar vad gäller kärnvapen på svensk mark.

Alla uppräknade förslag och synpunkter hade uppfattats som världsfrånvända för bara ett år sedan.

Sverige är inte först på den här typen av boll – men när vi får tag i den kan det bevisligen gå undan.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.