Välj inte knallelösningen

Ledare Artikeln publicerades
Foto:Jan Lindsten

Igår var det Borås som var den stora förloraren. Idag finns dock chansen att staden kan bli en vinnare. Bland de sträckningar som Trafikverket lägger fram under onsdagen måste stadens politiker svälja sin egen prestige och istället välja den väg som är bäst för boråsarna.

Eftertankens kranka blekhet har sällan varit så blek som den var på Boråskommunalrådens kinder i måndags, efter beskedet att delar av Simonsland och högskoleområdet måste rivas för att Götalandsbanan ska fram. Men frågan är hur mycket av den som var ditsminkad för syns skull. Ty den riktning som Sverigeförhandlarna har pekat ut är ju i princip samma som den som Boråspolitikerna historiskt sett har varit överens om.

Så varför klaga?

Stadens politiker har hela tiden varit medvetna om att den nya superjärnvägen skulle kräva uppoffringar. Man har varit beredda på att dra om Viskans riktning för att få sin vilja igenom. I sin egen ”järnvägsutredning” från 2009 konstaterade man klokt nog att bygget skulle innebära ”… en genomgripande förändring av stadsbilden i centrala Borås.” Kommunstyrelsen uttalade då att det enda tänkbara förslaget var att Götalandsbanan skulle anlöpa Borås vid nuvarande centralstation och sedan försvinna österut genom en tunnel under Högskolan och Simonsland.

Borås planer fick underkänt. Dåvarande Banverket lät sig inte övertygas av stadens förslag och lade redan samma år fram en rad alternativa dragningar. Den döda hand som legat över centrala delar av staden sedan slutet av 80-talet låg kvar.

Sent bestämde sig dock Boråspolitikerna för att svänga och för att försöka komma undan alla bekymmer genom att föreslå en lång tunnel under hela Borås och en station på cirka 60 meters djup. Ett dyrt och tveksamt förslag.

Som tur är så ska måndagens chockbesked trots allt bara betraktas som ett förhandlingsbud. Idag lägger Trafikverket fram de förslag till alternativa dragningar genom Borås som också är möjliga, och som alla är behäftade med olika prislappar. Märkligt nog tycks knallelösningen vara att göra det som Sverigeförhandlarna föreslår och som innebär rivning av två av de kanske viktigaste satsningarna i stadens moderna historia.

Det är således viktigast av allt att den knallelösningen inte får bli den slutliga lösningen.

I vad som bara kan beskrivas som det största infrastrukturprojektet någonsin i Sverige är det inte underligt om myndigheter och förhandlare har en bredare horisont för sitt arbete än den som Boråspolitikerna kan tänkas ha. Ska dessa två horisonter smälta samman är det inte orimligt att anta att det måste till en kompromiss. Även om den är hypotetisk är frågan ändå nödvändig att ställa: hade gårdagens besked blivit annorlunda om Boråspolitikerna hade agerat annorlunda långt tidigare?

Svaret får väl närmast hänvisas till den vidare politiska debatten. Men alldeles uppenbart är att stadens ledande företrädare inte har varit särskilt framgångsrika med att kommunicera med Sverigeförhandlarna.

Av de kommentarer som bland annat kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) gav efter beskedet, framgår att man från stadens sida hellre talat med Trafikverket och den vägen hoppats att budskapet ska nå fram till regeringens förhandlare.

Solen snurrar som bekant inte kring stadshuset vid Kungsleden. Vad hade det kostat att tala tydligt och direkt med Sverigeförhandlarna? En tågbiljett till Stockholm?

Att tvingas svälja lite av sin prestige?

Därför måste det nu till nytänkande, samling och krafttag för att så snabbt som möjligt ta fram ett motbud som är praktiskt och realistiskt för alla inblandade.

Om alternativet är att dra järnvägen söder om centrum, vad måste då till för att staden ska dra största möjliga nytta av detta? Snabbspårvagn, spårtaxi, omdragning av vägnätet i centrum? Vilka vinster går det att göra på kort och på lång sikt oavsett vilken dragning som slutligen antas?

Detta nya förhållningssätt till Götalandsbanans utmaningar måste ta sin början i dag, annars kommer grävskoporna.