Stefan Eklund: Vägen till makten är alltför smal och uteslutande
Demokratin i Europa behöver stärkas, men hur? Ett sätt är att bredda intagningen till högre utbildningar. Det är från de utbildningarna som framtidens makthavare hämtas, därför är det viktigt att människor med olika socio-ekonomisk bakgrund, olika livserfarenheter, ges tillträde till högre utbildning. Om så inte sker startar en polarisering redan på efter-gymnasial nivå som sedan förstärks i vuxenlivet och skapar samhälleliga motsättningar. Det är ur dessa motsättningar som populister, inte sällan med hjälp av de nya digitala kommunikationsmöjligheterna, hämtar kraft för sitt bejakande av autokratiska styrelseskick.
Kanske den affektiva polarisering vi ser nu – i Sverige, i Europa, i världen – hade varit mindre om den högre utbildningen haft en studentbas av mer skiftad karaktär än vad som är fallet idag, om de människor som styr våra samhällen hade haft en mer varierad bakgrund.
Kanske demokratin hade varit mindre hotad då.
Men hallå, vem som helst kan väl söka till de högre utbildningar som finns? Vad är problemet?
Jo, hinder finns. Inte formella, men väl strukturella, både av ekonomisk och psykologisk art:
Studenter från underrepresenterade grupper betalar ett högre pris både emotionellt och socialt för att kunna deltaga i en högre utbildning.
Även om de lyckas akademiskt, så tenderar de att misslyckas socialt.
Utvecklingen går heller inte åt rätt håll eftersom New public management-modellen med universitet som aktörer på en öppen marknad tenderar att nedprioritera rekryteringen från marginaliserade samhällsskikt.
”Studenter från underrepresenterade grupper betalar ett högre pris både emotionellt och socialt för att kunna deltaga i en högre utbildning.”
Detta, och andra nedslående fakta, slås fast i en intressant översikt över forskning kring frågan om breddat deltagande i högre utbildning i hela Europa, skriven av Erik Toshach vid International Youth Think Tank. Det sistnämnda är ett projekt vid Medier & demokrati, Lindholmen Science Park, under ledning av Urban Strandberg, statsvetare vid Göteborgs universitet, som också grundade projektet tillsammans med Cecilia Malmström, tidigare EU-kommissionär, med målet att främja demokratirörelsen bland 18–24-åringar i Europa.
Erik Toshach presenterade sin översikt vid ett seminarium i Göteborg förra veckan. Ett policyförslag som syftar till att förbättra möjligheten till högre studier för alla EU-medborgare, oavsett bakgrund, har också tagits fram av de ungdomar som är knutna till projektet. Kort uttryckt handlar förslaget om ”en kraftigt utökad och fördjupad studievägledning på gymnasiet för att ge ungdomar från mindre studievana hemmiljöer verktyg för att söka sig till universitetet.”
Och stöd behövs sannerligen. Inte minst för att de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva högre studier är så olika beroende på din bakgrund (och i vilket land du lever i, det är ytterligare en parameter som spelar stor roll). Här kan vägledning när det exempelvis gäller att söka stipendier spela en stor roll.
Vi är många som står frågande inför den politiska utveckling som har skett det senaste decenniet, inte minst i Europa, bort från den liberala demokratin som allmänt föredöme mot populistiska och nationalkonservativa styrelseskick som ser klassisk liberalism som sin största fiende.
En breddad kunskapsnivå hos hela befolkningen, inte bara hos en privilegierad elit, är förstås inte hela svaret på den frågan. Men det är en viktig pusselbit om vi ska få ihop en framtida demokrati som alla kan känna en samhörighet med.
Välkommen att kommentera
Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.