Ledare: Vad talar för att Arbetsförmedlingen verkligen behövs?
Något är fel när den som söker sig till Arbetsförmedlingen för att få hjälp med att hitta ett jobb har sämre chans än den som söker jobb på andra sätt.
Enligt Riksrevisionens granskning, som presenterades tidigare i veckan, har ”jobbchansen, mätt som övergången till osubventionerat arbete för arbetslösa inskrivna på AF, … minskat med 3,7 procentenheter på månadsbasis mellan 2007 och 2015”.
Så ja, det är något fundamentalt som är fel när den statliga förmedlarverksamheten inte klarar av att matcha arbetslösa till de jobb som finns lediga. Minst lika illa är det att AF saknar förmågan att analysera varför man inte klarar av att göra jobbet, vilket Riksrevisionen kritiserade. Detta och mer därtill talar för att det bästa som kunde hända vore att Arbetsförmedlingen gjordes arbetslös. Lägg ner så fort det går.
Att fortsätta slänga bort mångmiljardbelopp på en verksamhet som inte fungerar som den ska är bortkastade pengar.
Det viktiga jobbet, matchningen, måste överlåtas till andra aktörer som bevisligen gör det bättre.
Centerpartiets Annika Qarlsson föreslog i onsdagens Expressen att Arbetsförmedlingen skulle ges en renodlad myndighetsroll och inte syssla med förmedlingsverksamhet: ”Det måste vara slut med att Arbetsförmedlingen gång på gång misslyckas med sitt uppdrag. Sverige behöver ett nytt ledarskap som kan minska utanförskapet i hela landet, få fler i jobb och därmed öka skatteintäkterna så att vi får råd med mer välfärd”.
Med nedläggningskravet följer också ett alternativ – en arbetsförmedlarpeng, med hänvisning till de framgångar som systemet rönt i Australien. Det är ett bra förslag, och ett som hon och Centern inte är ensamma om. Men faktum är att alla förslag är värda att överväga – så länge de utgår från att Arbetsförmedlingen ska läggas ner.
