GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Utan Lööf blir svensk liberalism fattigare

Att på riktigt stå upp för liberala värderingar är en otacksam uppgift när andra tycks välja makten till vilket pris som helst.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 15 september 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Centerns partiledare Annie Lööf meddelade på torsdagen sin avgång.
Centerns partiledare Annie Lööf meddelade på torsdagen sin avgång.Foto: Anders Wiklund/TT

Rätt beslut, men ett svårt besked att ge – det var budskapet från Centerpartiets ledare på torsdagen.

När en till synes både rörd och lättad Annie Lööf meddelade sin avgång var det både väntat och överraskande. Väntat, eftersom valresultatet, den kommande regeringsbildningen och hennes många och slitsamma år som partiledare sammantaget pekar på att tiden går mot sitt slut. Överraskande, med tanke på att det sker så kort efter valet. Enligt Lööf själv tog hon det definitiva beslutet så sent som på onsdagen, underförstått när Magdalena Andersson (S) aviserade att hon avgår som statsminister.

Precis som för Andersson har Lööfs beslut sannolikt fattats både av ansvarskänsla och självbevarelsedrift. Genom att självmant lämna posten som partiledare ger hon sin efterträdare gott om tid att forma sitt lag och sin linje inför valet 2026. Samtidigt slipper hon den interna diskussion om hennes framtid som annars skulle ha varit oundviklig. Lööf själv valdes ju till partiordförande efter valet 2010 när besvikelse över valresultatet ledde till att Maud Olofsson mer eller mindre tvingades bort.

”Men den liberalt sinnade väljare som fruktade ytterligare fyra år med S-styre bör också fråga sig hur alternativet ser ut.”

Det låter trovärdigt när Annie Lööf säger att hon står rakryggad och är stolt över vad hon har åstadkommit, och som brukligt är vid dessa tillfällen passade hon på att rada upp ett antal områden där hon tycker att hon och partiet har lyckats väl. Hit hör reformer för klimatet, landsbygden och arbetsrätten, men även rollen som konstruktiv förhandlare vid regeringsbildningar.

Det är naturligt att många borgerliga väljare kände sig missnöjda över att Centerpartiet valde en socialdemokratisk statsministerkandidat framför en moderat. Valresultatet visar också att C inte lyckades hålla kvar sina kärnväljare på landsbygden, vilket lär hamna i fokus i den eftervalsanalys som nu väntar.

Men den liberalt sinnade väljare som fruktade ytterligare fyra år med S-styre bör också fråga sig hur alternativet ser ut. Hur liberal kan en regering bli om den endast kan tillträda med stöd av ett parti som har liberalismen som sin huvudsakliga fiende?

Framöver väntar spekulationer om vem som kan tänkas ta över efter Lööf. Mer intressant är vilken riktning efterträdaren kommer att ta: höger eller vänster?

Annie Lööf och många centerpartister är och har varit övertygade om att borgerlig politik behövs för att möta många av våra samhällsproblem, men de har också insett att denna politik bör drivas tillsammans med partier som delar samma värdegrund och människosyn.

Annie Lööf har en poäng när hon säger att hon har samma värderingar i dag som när hon tillträdde för elva år sedan, och att hon kommer att ha samma värderingar framöver. Den som säger så och lever som hon lär kan med andra ord inte samarbeta med Sverigedemokraterna.

Kombinationen av att driva borgerlig politik med dörren stängd till SD fick konsekvensen att hon till slut stod ensam i mitten. Hon har blivit häcklad från höger, kritiserad från vänster och mordhotad av extremister. Trots dessa prövningar stod hon rakryggad vid torsdagens pressträff utan att ha gett efter för de krafter som motarbetar den ideologi hennes parti vilar på.

Hur många sådana politiker har borgerligheten kvar?

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.