Uppskatta kulturarvet

Efter nyår blir Svenska kyrkan skyldig att skatta för avkastning från jord, skog och fonder.
Ledare • Publicerad 29 december 2009

Tio år har gått sedan stat och kyrka skildes åt. Det skattefria undantag som Kyrkan då gavs löper ut vid nyår och finansminister Anders Borg är inte villig att förhandla om en förlängning (Riksdag & Departement).

För Kyrkans del handlar det inte om några jättesummor, 130 till 270 miljoner kronor förväntas man betala in till staten. Små pengar jämfört med medlemmarnas kyrkoavgifter som årligen inbringar ungefär 11 miljarder kronor. Ur ett nationalekonomiskt perspektiv är det också svårt att försvara det kyrkliga undantaget.

Ser man det däremot ur ett kulturhistoriskt perspektiv är Borgs linje inte lika given. Det är knappast någon nyhet att Svenska kyrkan tappar medlemmar, minus 72 000 år 2009 (utav totalt 6,7 miljoner). Kyrkor läggs ned och församlingar slås ihop för att spara in på administrativa kostnader. 300 församlingar försvinner vid årsskiftet. Utvecklingen pekar tydligt mot att fler kyrkor lämnas utan tillsyn och skötsel.

Det är omöjligt att mäta den kyrkliga kulturskatten i reda pengar, men ingen kan påstå annat än att de utgör en väsentlig del av vårt kulturarv. I en tid av minskade intäkter, kyrkor som förfaller och förlorade inkomster vore det därför på sin plats att Svenska kyrkan fick behålla sin skattefrihet.

Den kyrkoantikvariska ersättningen som regeringen utlovat kommer inte att täcka upp för skatteindrivningen. Regeringen borde ha råd att fortsätta göra ett undantag, inte minst med tanke på kulturarvet.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.