GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Tröttsam turkisk teater

Erdogan öser sin ilska över Sverige, men budskapet är snarare riktat mot hemmapubliken och USA.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 23 januari 2023 • Uppdaterad 24 januari 2023
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Turkiets president Erdogan försöker mjölka ur så mycket som möjligt från både Sverige och USA i utbyte mot att – kanske – godkänna Sveriges och Finlands Natoansökan.
Turkiets president Erdogan försöker mjölka ur så mycket som möjligt från både Sverige och USA i utbyte mot att – kanske – godkänna Sveriges och Finlands Natoansökan.Foto: Achmad Ibrahim

Så kom den till slut. Reaktionen. Och efter att i tre dagar ha försökt hålla omvärlden på halster sparade han inte på krutet.

Men när Turkiets president Recep Tayyip Erdogan står i talarstolen och domderar om den svenska regeringens påstådda respektlöshet mot muslimer, kan det vara läge att ha is i magen och ställa sig en fråga: Vem är egentligen skådespeleriets tänkta publik?

Mycket talar för att svaret är tudelat, och att Sverige inte sitter på första parkett.

I stället är det USA och hemmapubliken han egentligen talar till när han öser sin ilska över ett demokratiskt lands yttrandefrihet. För det är som statsminister Ulf Kristersson (M) konstaterade häromdagen, att det som är lagligt inte alltid är lämpligt. När den dansk-svenske högerextreme Rasmus Paludan på lördagen brände en koran i närheten av den turkiska ambassaden i Stockholm begick han inget brott. Demonstrationen hade tillstånd, och i Sverige är det inte förbjudet att bränna religiösa skrifter.

Att hans tilltag sårar och irriterar är med andra ord inte skäl nog att neka demonstrationstillstånd.

Erdogan vet naturligtvis detta, inte minst eftersom svenska regeringsföreträdare har tillbringat de senaste månaderna åt att ömsom svansa för, ömsom förklara för den turkiska regimen hur ett demokratiskt rättssystem fungerar.

Därför är måndagens hot om nekat Natogodkännande för Sveriges del delvis inrikespolitiskt. För samma dag blev det officiellt att årets val sker redan i mitten av maj, en månad tidigare än väntat. Och med mindre än fyra månader kvar får valrörelsen räknas som inledd. Det sker i ett läge där Erdogan under en period har sett sin popularitet sjunka till förmån för oppositionen, men där han ändå har knappat in något på sistone. Koranbränningen kunde med andra ord knappast ha kommit i ett bättre läge för en auktoritär president som vill öka sina chanser inför ett val.

”Mycket talar för att svaret är tudelat, och att Sverige inte sitter på första parkett.”

Och med tanke på att även oppositionen har uttryckt missnöje över den senaste tidens Turkietkritiska manifestationer i Stockholm gäller det att ta i ordentligt.

Den inställningen gäller uppenbarligen även relationen till USA. Nyligen blev det känt att president Bidens administration förbereder ett förslag till kongressen som innebär att Turkiet får köpa de stridsplan av typen F16 som landet länge har efterfrågat. Kongressen brukar gå på presidentens linje vid vapenaffärer, men den här gången är det annorlunda. Det är inte omöjligt att demokratiska ledamöter sätter sig på tvären och vägrar acceptera vapenexport till ett land som inte lever upp till mänskliga rättigheter.

I vågskålen finns även Sveriges och Finlands Natoansökan. Om en vapenaffär ska bli aktuell måste Turkiet lova att släppa in de nordiska länderna i försvarsalliansen. Att bryta mot det löftet måste också få så pass kännbara konsekvenser att det avskräcker från att inte hålla sig till avtalet.

Kristerssons lag bör nu ta ett steg tillbaka och låta sina amerikanska kollegor ta över förhandlingarna.

Sådana som Erdogan blir sällan nöjda utan fortsätter tills det tar stopp.

Nu har det tagit stopp för Sveriges del. Med lite hjälp av Natovännen Biden borde vi släppas in i Nato i sommar eller tidig höst.

De nordiska ansökarländerna skulle stärka Nato. Ett starkt Nato gynnar i sin tur hela alliansen, även Turkiet. Frågan är om Erdogan har insett det.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.