Stig Fredrikson: Trots förödelsen – Ukraina är fast beslutet att bygga upp sitt land

Ryssland kommer att få betala när kriget har upphört.
Stig Fredrikson
Gästkrönika • Publicerad 20 maj 2023
Stig Fredrikson
Detta är en personligt skriven text i Borås Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Enligt Världsbanken kommer återuppbyggnaden i Ukraina att kosta tre gånger mer än Marshallhjälpen efter andra världskriget. I Ukraina finns den politiska uthålligheten. Men finns den också i väst? frågar sig Rysslandskännaren Stig Fredrikson.
Enligt Världsbanken kommer återuppbyggnaden i Ukraina att kosta tre gånger mer än Marshallhjälpen efter andra världskriget. I Ukraina finns den politiska uthålligheten. Men finns den också i väst? frågar sig Rysslandskännaren Stig Fredrikson.Foto: Francisco Seco

Kostnaderna för Rysslands krig i Ukraina är omöjliga att fatta. Först och främst naturligtvis de enorma förlusterna i människoliv, på båda sidor. Sedan den materiella förstörelsen i Ukraina.

Dagens krönikör

Stig Fredrikson

är före detta utrikeskorrespondent och utrikeskommentator i SVT.

Ryssland har inriktat sig nästan lika mycket på att slå sönder Ukrainas infrastruktur som att besegra Ukraina militärt. Anfall efter anfall mot transporter, el- och värmeförsörjning, mot civila mål som bostäder, skolor och sjukhus. Till det kommer de arealer av bördig jordbruksmark som gjorts obrukbara på grund av mineringar och utbränd militär materiel.

Allt det här kommer Ryssland att få betala för den dag då kriget har upphört. Eller kanske tidigare. Redan pågår intensiva försök för att juridiskt ge klartecken till att använda frysta ryska tillgångar i väst till återuppbyggnaden i Ukraina. Det handlar om stora pengar, upp emot 300 miljarder dollar.

Nu väntar världen på den ukrainska motoffensiven för att återta så mycket som möjligt av ockuperad ukrainsk mark i öster och söder. Den kan bli avgörande för utgången av kriget. Men medan vår blick oftast är riktad mot det militära förloppet i Ukraina får vi inte glömma bort en annan aspekt av det ukrainska motståndet mot de ryska inkräktarna, nämligen beslutsamheten att bygga upp Ukraina igen.

Nyligen lyssnade jag på Ukrainas finansminister Sergii Marchenko när han gjorde ett kort besök i Stockholm. Han betonade naturligtvis vilka enorma förluster Ukrainas ekonomi har lidit sedan den 24 februari 2022. Ändå kunde han konstatera att ”vår situation idag är riktigt stabil trots kriget”.

Idag kan vi betala ut löner till våra anställda i försvaret, till läkare och lärare, vi kan betala ut pensioner. Förra året hade vi en minustillväxt på 30 procent, i år tror vi på plus 3,2 procents tillväxt, sa Marchenko. Ryssland har försökt förstöra vår infrastruktur, men vi har hela tiden reparerat den. I år kan vi till och med exportera lite el.

Det var nästan lite overkligt att lyssna till optimismen och beslutsamheten hos den ukrainske finansministern eftersom vi samtidigt är så medvetna om den förödelse som kriget vållar.

Marchenko betonade samtidigt att den här ukrainska uthålligheten inte skulle vara möjlig utan all hjälp som har kommit utifrån. Främsta bidragsgivare är utan tvekan USA, men den amerikanska hjälpen är framför allt militär. Den sammanlagda hjälpen från EU:s medlemsländer och Storbritannien har stadigt ökat hela tiden, och stödet till Ukrainas icke-militära återuppbyggnad är nu nästan lika stort som USA:s.

”Det var nästan lite overkligt att lyssna till optimismen och beslutsamheten hos den ukrainske finansministern.”
Stig Fredrikson

Men Ukraina behöver mer, för att kunna hålla ut och överleva som självständig nation. EU har hittills utlovat 50 miljarder euro hittills i stöd. Men den summan motsvarar bara 0,3 procent av den totala storleken på EU-ländernas ekonomier.

Enligt Världsbanken kommer återuppbyggnaden i Ukraina att kosta tre gånger mer än Marshallhjälpen efter andra världskriget. I Ukraina finns den politiska uthålligheten. Men finns den också i väst? För att Ukraina ska segra måste USA och EU uppfylla sina löften om fortsatt militärt och ekonomiskt stöd.