GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Tror vissa mer på konspirationsteorier än andra?

Konspirationsteorier har funnits lika länge som organiserade samhällen, men allt talar för att de under det senaste decenniet har blivit mer framträdande och politiskt problematiska.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 4 juli 2022
Jesper Strömbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Frekventa användare av sociala och högeralternativa medier har en starkare konspiratorisk läggning än andra.
Frekventa användare av sociala och högeralternativa medier har en starkare konspiratorisk läggning än andra.Foto: Annika Byrde

Skälet är inte minst de digitala och sociala medierna. Dessa medier har både gjort det enklare än någonsin att sprida konspirationsteorier, och för de som tror på konspirationsteorier att hitta såväl information som likasinnade som bekräftar dem och deras tro. Det är viktigt eftersom konspiratoriskt tänkande utmärks av ett vi och dom-tänkande. Vi:et består av de som har sett och förstått, dom:et av de som är en del av konspirationen eller för blinda för att se vad som pågår.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Samtidigt är alla inte lika mottagliga för konspirationsteorier. Tvärtom visar forskning att vissa människor har en starkare konspiratorisk läggning och därför generellt är mer benägna att tro på konspirationsteorier än andra. Frågan är vad som utmärker dem?

I ett nytt kapitel undersöker jag det baserat på den senaste SOM-undersökningen, där konspiratorisk läggning mäts genom fem påståenden som de svarande fick ta ställning till: ”det är vanligt att forskare bara offentliggör resultat som stämmer överens med deras förutfattade meningar”, ”det händer många viktiga saker i världen som allmänheten aldrig får information om”, ”den officiella version som myndigheter ger om olika händelser döljer ofta sanningen”, ”det finns hemliga organisationer som har stor påverkan på politiska beslut” och ”händelser som till synes saknar samband beror ofta på hemliga aktiviteter”.

I analysen av vad som utmärker dem som har en starkare konspiratorisk läggning ingår kön, ålder, utbildning, hushållsinkomst, vilken typ av ort man bor på, politiskt intresse, tillit till andra människor, partisympati, ideologiskt vänster-höger placering, hur nöjd man är med hur den svenska demokratin fungerar, samt användning av såväl traditionella som sociala och alternativa medier.

”Handlar det om att de som har en starkare konspiratorisk läggning i högre grad söker sig till KD och SD samt till sociala och högeralternativa medier?”
Jesper Strömbäck

Om man tar hänsyn till alla dessa faktorer visar det sig att faktorer som kön, ålder, vilken typ av ort man bor på och hushållsinkomst inte har någon betydelse. Detsamma gäller för ideologiskt vänster-höger placering. Däremot finns det ett samband med partisympati, där sympatisörer till SD och KD utmärks av en starkare konspiratorisk läggning än andra. Detsamma gäller de som är frekventa användare av sociala och högeralternativa medier.

Det väcker förstås frågan om vad som är hönan och ägget. Handlar det om att de som har en starkare konspiratorisk läggning i högre grad söker sig till KD och SD samt till sociala och högeralternativa medier? Eller bidrar sympatierna till dessa partier och ett frekvent användande av dessa medier till att förstärka den konspiratoriska läggningen? Eller både och?

Sannolikt är svaret både och, inte minst när det gäller högeralternativa medier. Om man har en stark konspiratorisk läggning är det troligt att man ser traditionella medier som en del av den ”elit” som man misstror och tror är inblandad i konspirationer, och att man därför använder sig av politiskt alternativa medier. Samtidigt präglas också högeralternativa medier av en konspiratorisk läggning och av att underblåsa människors misstro. Resultatet riskerar bli självförstärkande spiraler där konspiratorisk läggning leder till ökat användande av högeralternativa medier, vilket i sin tur förstärker den konspiratoriska läggningen.

Resultatet kan bli förödande. Om det är något demokratin inte behöver är det mer av är det konspiratoriskt tänkande.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.