Kajsa Kettil: Tre personer som tar Sverige närmare Nato

Den tiden är nu. Det är med andra ord för tidigt att utvärdera denna och den förra regeringens hantering av ansökningsprocessen. Men under den sista veckan före Natotoppmötet i Vilnius den 11-12 juli, när statsministern på onsdagen träffar USA:s president Joe Biden i Washington och representanter för Nato, Finland, Sverige och Turkiet möts i Bryssel på torsdagen, går det att dra ett par slutsatser: Flera viktiga aktörer tar ansvar. Många gör så gott de kan. De senaste dagarna har inte minst tre personer stuckit ut.

Här är några färska exempel:

1. Jens Stoltenberg. I tisdags blev det känt att han stannar kvar som Natos generalsekreterare ytterligare ett år. Trots att han egentligen redan går på övertid och har signalerat att han planerade att sluta, väljer han att fortsätta leda försvarsalliansen. Det är ett klokt beslut som skapar stabilitet och visar såväl Ryssland som Turkiet att Nato inte ger sig när det handlar om den viktiga utvidgningen kring Östersjön.

2. Magdalena Andersson. När den socialdemokratiska oppositionsledaren frågades ut under partiets halvdag i Almedalen föll hon inte för frestelsen att kritisera statsminister Ulf Kristersson för att Natoprocessen kärvar. I stället uttryckte hon förståelse för uppdragets komplexitet. När hon fick frågan vad hon tyckte om att Kristersson inte tydligt kritiserat Turkiets gripanden av hbtq-personer i en nyligen arrangerad Prideparad i Istanbul blev svaret följande: ”Jag ska inte kritisera Ulf Kristersson nu i det här läget. Han balanserar just nu i syfte att arbeta för att vi ska bli fullvärdiga medlemmar i Nato.” Så agerar den som inser frågans allvar och som dessutom har egen erfarenhet av att det kan finnas information som bara regeringen känner till.

3. Pål Jonson (M). Häromdagen meddelade försvarsministern att Sverige planerar att ställa en stor del av försvaret till Natos förfogande när medlemsansökan är ratificerad. Det är ingen självklarhet eftersom varje medlemsland själva väljer vilken del av landets försvar som ska styras direkt av Nato. Med tanke på att alliansen inte har någon egen militär ökar försvarsförmågan ju fler medlemmar som låter sina förband ledas av Natos befäl i händelse av krig. Pål Jonsons löfte kommer dessutom mycket lägligt. Nu kan Ulf Kristersson ge en konkret försäkran till Biden att ett svenskt medlemskap kommer att stärka planeringsförmågan och därmed försvaret av Natos norra delar. Det kan vara precis vad Biden behöver för att övertyga kongressen om att ge klartecken till att sälja de stridsplan Turkiets president Erdogan suktar efter. Det ser tufft ut att få Ungern men framför allt Turkiet att släppa in Sverige före Vilniusmötet. Men ett medlemskap under själva mötet är inte omöjligt. Och om någon har muskler att trycka till Erdogan så är det just Biden.