GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sten Tolgfors: Varför ska bygdefriskolorna dö?

Det är orimligt att mindre friskolor på landsbygden ska drabbas av lägre skolpeng.
Den enda utdelning som är aktuell på fristående bygdeskolor är utdelning av ideella arbetsuppgifter, skriver BT:s krönikör Sten Tolgfors.
Den enda utdelning som är aktuell på fristående bygdeskolor är utdelning av ideella arbetsuppgifter, skriver BT:s krönikör Sten Tolgfors.
Foto: JANERIK HENRIKSSON / TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Skolan är navet i många bygder. Med en skola kan bygder utvecklas och attrahera barnfamiljer. Utan skolan skulle avfolkning vänta.

Många av dessa skolor är små och de överlever därför att hela bygden står bakom dem. Många var tidigare kommunala skolor, men kommunerna har dragit sig tillbaka från ansvaret att driva dem. Skolorna har räddats när de gjorts till friskolor.

Nu hotas dock verksamheten på grund av sänkt skolpeng för elever i bygdefriskolor.

Dagens krönikör

Sten Tolgfors

är före detta handels- och försvarsminister (M) och numera verksam som konsult.

Skolpengen för barn i friskolor ska kunna sänkas och vara lägre än den för barn i kommunala skolor. Det är konsekvensen om förslagen i ”En mer likvärdig skola” går igenom. Anledningen är att kommunala skolor påstås ha kostnader för att upprätthålla tomma platser, som de tvingas ha i fall att någon friskola skulle läggas ner.

Det finns många problem med denna diskriminering av barn i friskolor, ett är att det inte förekommer att kommunala skolor med flit upprätthåller tomma skolplatser för att friskolors elever omedelbart ska kunna erbjudas platser om friskolor går i konkurs. Det finns förvisso både kommunala skolor och friskolor som har tomma platser, men de tomma platserna beror på att de inte lyckats attrahera tillräckligt många elever.

Kostnaden för detta skolpliktsansvar ligger heller inte på skolnivå. Det ligger på kommunen centralt.

Men när det gäller bygdeskolor är förhållandena faktiskt omvända.

Där är det kommunerna som inte klarat att driva skolorna vidare. Skolorna har därför behövt tas över av föräldraföreningar eller bygden själv. Skolorna har räddats genom ett omfattande engagemang från hela bygden och ideella krafter.

Bygdens föräldrar har med andra ord tagit det skolpliktsansvar som kommunen inte förmått att ta, men utan att kompenseras för det.

Hela tanken med sänkt skolpeng för barn i friskolor kommer från den starkt politiserade debatten om vinstförbud i skolan. Men bygdefriskolorna är inte vindrivande. De är ideellt drivna.

Den enda utdelning som är aktuell på fristående bygdeskolor är utdelning av ideella arbetsuppgifter.

En sänkning av skolpengen för friskolor på landsbygden skulle tvinga många av dem att lägga ner. Det enda svar som ges när detta tas upp är att det inte är avsikten. Nej, men det är konsekvensen.

"Bygdens föräldrar har med andra ord tagit det skolpliktsansvar som kommunen inte förmått att ta, men utan att kompenseras för det."

Skulle bygdefriskolor stängas skulle kommunernas kostnader öka, eftersom man då skulle behöva bussa skolelever in till centralorterna, varje dag, tur och retur, under hela barnens skoltid. Kostnaderna för regional utveckling skulle också öka, när navet i många bygder försvann.

Kraven på sänkt skolpeng för barn i bygdefriskolor bygger på en felaktig föreställning om att kommunala skolor medvetet håller tomma platser, när skolpliktskostnaden i själva verket bärs av kommunen centralt.

I fallet bygdefriskolor bär föräldrarna skolpliktskostnaden genom ideellt arbete, sedan kommunerna inte orkat driva skolorna längre. Detta ideella arbete gör att kommunerna slipper kostnader för dagliga skolskjutsar till centralorternas skolor.

Glesbygdsfriskolor borde snarare få högre ersättning för den samhällsnytta skolorna gör.

Läs mer