Sten Tolgfors: Två år på oss för att undvika amerikansk polarisering
Partierna har nu två år på sig att agera för att undvika att valrörelsen 2022 närmar sig en amerikansk situation, där polariseringen är extrem och valhandlingen handlar om identifikation.
Sten Tolgfors
är före detta försvarsminister och handelsminister, och numera verksam som konsult.
Det sägs att väljarna i USA röstade emot Trump och inte för Biden. Det stämmer inte, polariseringen var mycket djupare än så. De två kandidaternas väljare hade olika världsbilder och verklighetsuppfattningar, helt olika syn på sakpolitik och på viktigaste egenskaper hos en ledare.
Väljarna bestämde sig tidigt. 80% valde sin presidentkandidat mer än en månad före valet. Över 90% hade tidigt bestämt sig för att rösta i valet. Dessa siffror stämmer väl med det mycket omfattande förtidsröstandet i valet.
Väljarna var delade gällande båda kandidaterna:
* 49% sa att de hade en fördelaktig bild enbart av Biden. Av dessa var 96% demokrater.
* 42% hade en fördelaktig bild enbart av Donald Trump. Av dessa var 98% republikaner.
*Bara 3% hade en fördelaktig bild av båda kandidaterna.
Väljarna betonade helt olika egenskaper hos en presidentkandidat:
* 33% av väljarna sökte förmågan att vara en stark ledare hos sin kandidat. 72% av dessa var republikaner och 24% demokrater.
* För 21% av väljarna, lika många republikaner som demokrater, var det avgörande att kandidaten brydde sig om människor som väljaren själv.
* 19% av väljarna, av vilka 75% var demokrater och 24% republikaner, sa att förmågan att ena landet var den viktigaste egenskapen hos en kandidat.
”Val blir för partierna en fråga om att mobilisera sina egna. Nya väljare är helt nya väljare. Bland förstagångsväljarna, som i USA inte bara var unga människor, röstade 2/3 på Biden och 1/3 på Trump. Detta kan ha avgjort valet.”
Väljarna tyckte olika också i sakpolitik.
* Ekonomin var den största frågan för 35% av väljarna och bland dessa var 83% republikaner.
* Ojämlikhet beroende på hudfärg var den viktigaste frågan för 20% av väljarna. Av dessa var 92% demokrater.
* Pandemin var avgörande för 17% av väljarnas val, av vilka 81% var demokrater.
* Brottslighet var viktigaste frågan för 11% av väljarna. Av dessa var 71% republikaner.
* Sjukvården var avgörande för 11% av väljarnas val, av dessa väljare var 62% demokrater och 37% republikaner.
I ett starkt polariserat klimat varken talar eller lyssnar människor till varandra. Val blir för partierna en fråga om att mobilisera sina egna. Nya väljare är helt nya väljare. Bland förstagångsväljarna, som i USA inte bara var unga människor, röstade 2/3 på Biden och 1/3 på Trump. Detta kan ha avgjort valet.
Vad kan göras för att undvika samma sorts polarisering i Sverige?
* På sociala medier talar många politiker enbart till sina egna. Uppgiften är större än så. Att ta en bred diskussion i sak är att ta både andra uppfattningar och den egna politiken på allvar.
* Debatter handlar nu ofta om världsbilden – om hur verkligheten ser ut. Det blir svart mot vitt vilket polariserar, när väljare får ansluta till den sida de mest känner igen. Gråskalan behövs.
* Debatter förs påfallande ofta utan förslag på lösningar. Istället handlar det om vems fel ett problem är. Den som inte fokuserar lösningar tar inte problemet på allvar.
* Potentialen är stor för politiker och partier som fokuserar på en ny generation reformer som löser verkliga samhällsproblem.
