Tolgfors: På den koreanska halvön gör Sverige skillnad

Ledarkrönika ,
En nordkoreansk soldat fotograferad genom en kikare vid den FN-kontrollerade gränsen i Panmunjom. Detta är den äldsta av svenska FN-åtaganden för att bevara freden i världen.
Foto: Charles Dharapak
En nordkoreansk soldat fotograferad genom en kikare vid den FN-kontrollerade gränsen i Panmunjom. Detta är den äldsta av svenska FN-åtaganden för att bevara freden i världen.

Nordkorea har bara en sak att sälja på den internationella marknaden. Och det är avspänning. Men för att kunna sälja avspänning måste det först råda internationell kris, så det finns något att sälja. Nordkoreas agerande följer därför ett sedan decennier etablerat mönster:

Politisk kris - militär upptrappning och mycket oförsonliga uttalanden – världen skräms av risken för krig – till slut accepteras internationella förhandlingar – som leder till ekonomiska eftergifter i form av mat eller oljeleveranser – därefter följer en period av nedtrappning – och ett temporärt lugn. Men efter ett tag behöver Nordkorea nya ekonomiska eftergifter och spänningen trappas upp igen.

Det är såklart ett mycket riskfyllt agerande. Den sydkoreanska korvetten Cheonan sänktes 2010 och 46 människor dog. Nordkorea har artilleribeskjutit den sydkoreanska ön Yeonpyeong och artilleri användes igen 2015, då spänningen var mycket hög. Det finns risk för att situationen urartar och konsekvenserna kan bli omfattande.

Sydkoreas huvudstad Seoul, ett område med 25 miljoner människor, ligger bara några enstaka mil från gränsen. Staden skövlades under Koreakriget 1950-53. Ännu råder bara vapenstillestånd i Korea.

Genom åren har Sydkoreas syn på hur den aggressive grannen i norr ska bemötas skiftat. Det har funnits perioder av dialog och ”solskenspolitik”, men också tydliga besked om att framtida våldsanvändning kommer att besvaras.

På senare år har provskjutningar av robotar och provsprängningar av kärnvapen varit det överskuggande hotet mot freden på den koreanska halvön. USA:s president Donald Trump uttalade därför först mycket starka hot mot Nordkorea: ”De kommer att mötas av eld och raseri som världen aldrig skådat.” (2017) Sedan svängde Trump, bjöd in till dialog och sa om den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un: ”Vi gillar varandra. Det finns en värme som vi har och jag hoppas att den håller i sig, jag tror att den kommer att göra det.” (2018 och 2019)

Sannolikt gav agerandet upphov till viss förvåning i Nordkorea. Men Nordkorea verkar ha använt toppmötena som en möjlighet att vinna tid, för att fortsätta driva kärnvapenprogrammet liksom utvecklingen av robotbärare.

Donald Trump förklarade samtalen vara framgångsrika och att Nordkorea skulle avrusta sina kärnvapen. Nordkorea, som räds amerikansk intervention efter att ha sett sådana i t.ex. Irak, betraktar dock kärnvapenprogrammet ett nationellt intresse, som svårligen kommer avbrytas.

Nordkorea visar heller inga tecken på att mena allvar med nukleär avrustning. Före Jul genomförde Nordkorea nya robottester. Det går därför inte att utesluta att situationen snart trappas upp igen. Nordkorea bär ansvaret för spänningen på den koreanska halvön. USA garanterar Sydkoreas säkerhet genom militär närvaro.

På den koreanska halvön gör Sverige skillnad. Vi har tre missioner där, en ambassad i Seoul, en i Pyongyang och vår längsta militära insats internationellt är i Panmunjom (NNSC), vid den demilitariserade zonen. Sverige är skyddsmakt för USA i Nordkorea, där USA saknar egen ambassad. Vi deltog i den internationella undersökningskommission som utredde sänkningen av korvetten Cheonan och som konstaterade att den sänktes av en torped av nordkoreansk tillverkning.

Ingenstans på jorden är skillnaden mellan demokrati och diktatur, frihet och förtryck tydligare än på den koreanska halvön. Utvecklingen är av stor betydelse för Sverige. Sydkoreas demokrati behöver vårt fortsatta stöd.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.