Tjusig värdegrund – till vilken nytta?
Det något utskrattade begreppet värdegrund har blivit ett vanligt inslag på många svenska arbetsplatser. Stora summor läggs på att arbeta fram en fin plan med fina värden som ska genomsyra arbetsplatsen, men eftersom det kan upplevas som fluffigt och otydligt har det också blivit ett tacksamt föremål för hån.
Även inom organisationer råder det starkt delade uppfattningar om vilken nytta en värdegrund gör, enligt forskarna Mats Alvesson, Martin Blom och Anders Jansson som skrivit boken Värdet av värdegrunder (Fri tanke förlag, 2021). I en debattartikel i Dagens Nyheter (3/10) presenterar Alvesson och Blom några av bokens slutsatser och menar att värdegrundsarbetet oftast förespråkas av ett fåtal entusiaster – inte sällan politiker, ledning, konsulter och stabs- och projektfolk. Arbetet ifrågasätts vidare av ett antal kritiker medan en stor majoritet är ointresserade.
Dessutom är resultaten av värdegrundsarbetet ofta tveksamma. Enligt forskarna tenderar intresset att dala efter ett tag, och många av värdeorden är diffusa och motsägelsefulla. Alltså är värdegrundsarbetet på det stora hela ineffektivt, polariserande och onödigt. Ändå har det fått ett stort genomslag på svenska arbetsplatser.
”Men värden är inte sällan subjektiva och så pass allmänna till sin karaktär att det sällan blir något konkret och verkligt av det.”Anela Murguz
Skälen till det kan vara olika. En värdegrund kan ge intrycket av att något görs och det är också ett tacksamt sätt att sätta prägel på en verksamhet. Men värden är inte sällan subjektiva och så pass allmänna till sin karaktär att det sällan blir något konkret och verkligt av det.
Alvesson och Blom tycker att man istället bör överväga om värdegrundsarbetet verkligen behövs och inte hoppa på det tåget bara för att alla andra gör det. Och om det finns ett behov av förändring av organisationen är det bättre att söka sig till andra alternativ, som en konkret uppförandekod eller en kritisk genomlysning av verksamheten.
Därmed inte sagt att all värdegrund är av ondo. I vissa verksamheter kan det fylla en viktig funktion. Till exempel är det nog få som skulle motsätta sig att den svenska skolan främjar positiva attityder till demokrati och alla människors värde bland barn och ungdomar. Något som alltså skolan förväntas göra idag. Frågan är på vilket sätt det bäst görs.
Idag finns en tendens att reducera värdegrundsarbete på arbetsplatser till banala övningar, workshops och projekt, vilket även artikelförfattarna framhåller som karaktäriserande för fenomenet. I skolans värld reduceras värdegrundsarbetet ofta till enskilda temadagar trots att det inte är vare sig syftet eller särskilt effektivt. Det finns forskning på området som till exempel visar att kontroversiella frågor och ämnen i undervisningen kan bidra till att elever utvecklar en rad demokratiska färdigheter. Ett klassrum som präglas av klassisk kunskap och som har högt i tak kan således göra mer nytta än de där ganska trista temadagarna.
Och vad gäller arbetslivet behöver man inte komplicera saken särskilt mycket. Lita istället på medarbetares omdöme. Skulle det av någon anledning finnas behov av förändring är det bättre att ta avstamp i det konkreta än i stora abstrakta värden bara för att det låter fint på pappret.
