Timbro missar målet

Under gårdagen fortsatte debatten om stödet till kommunerna. Näringslivet tankesmedja Timbro uppmärksammade i rapporten "Långt ifrån lagom" att så mycket som en femtedel av kommunernas utgifter används till annat än det som brukar kallas kärnverksamhet, det vill säga skola och omsorg.

Ledare • Publicerad 7 augusti 2009

Rapporten från Timbro är inte så välgjord som man skulle kunna önska. Redovisningen för olika utgiftsposter är bristfällig liksom definitionen av olika verksamhetsområden. I kommunal kärnverksamhet räknas exempelvis inte kostnader för den politiska verksamheten (kommunstyrelse, kommunfullmäktige, nämnder etc) eller infrastruktur (vägar, kollektivtrafik etc) in. Det är verksamhetsområden som inte är kommunal kärnverksamhet men som är nödvändiga utgiftsposter i alla kommuner.

I kritiken av hur skattepengarna används riktas udden mot kommunernas engagemang inom kultur och fritid, två områden som är märkligt att fokusera på med tanke på att dessa utgiftsposter inte kommer i närheten av en femtedel av kommunernas totala utgifter.

Om nedskärningar inom kultur- och fritidsnämnderna på egen hand ska finansiera de budgeterade underskotten skulle hela denna verksamhet behöva läggas ned. Vilket är ett tämligen orealistiskt alternativ eftersom kostnaderna inom fritidsförvaltningen till stor del rör lokalsatsningar som redan är gjorda. Och då det gäller kulturverksamheten rör anslagen till en stor del biblioteksverksamhet vilken regleras i lag, alltså verksamhet som kommunerna inte själva kan reglera.

Men Timbro har rätt i en sak. Diskussionen om statsstöd till kommunerna måste nyanseras. Det kan inte enbart handla om att kommunerna ska ha mer pengar, dessa måste även på egen hand se över hur de på bästa möjliga sätt kan förvalta skattebetalarnas pengar.

Det finns även en viktig demokratisk aspekt av att kommunerna tar sitt ansvar i krisen. Den representativa demokratin handlar om att väljarna ska kunna utkräva ansvar av sina folkvalda. Om kommunala felsatsningar döljs genom statliga anslag riskerar denna funktion att sättas ur spel. Ett sådant system uppmuntrar snarare till ekonomiskt och politiskt lättsinne än ansvarstagande bland kommunpolitikerna.

Kommunpolitikerna måste ställa sig frågan om det exempelvis är rimligt att göra storsatsningar utanför kärnverksamheten när plus och minus inte går ihop i kommunbudgeten. Det är en fråga som även väljarna bör fråga sig.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.