GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Tilliten till medier är högre än många tror

Ingen vinner på att överdriva misstron mot medierna.
Jesper Strömbäck
Gästkrönika • Publicerad 23 maj 2022
Jesper Strömbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Forskning visar att de nationella nyhetsmedierna varken är vänster- eller högervridna, skriver Jesper Strömbäck.
Forskning visar att de nationella nyhetsmedierna varken är vänster- eller högervridna, skriver Jesper Strömbäck.Foto: Helena Landstedt/TT

Rubriken när Folkets hus och parker nyligen publicerade en artikel på DN debatt var onekligen slagkraftig: ”Alarmerande misstro mot politiker och medier”. Problemet är att det är högst tveksamt om det stämmer.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

En vanlig taktik när olika organisationer vill väcka intresse är att försöka skapa nyheter genom att presentera olika typer av undersökningar. Kvaliteten på dem varierar dock, och detsamma gäller djupet av analyserna. Debattartikeln från Folkets hus och parker är ett av många exempel. Den bygger på en opinionsundersökning som de låtit Novus göra vilken handlar om allmänhetens syn på olika aspekter av demokratin.

När det gäller förtroendet för medier har de ställt frågor om ifall folk anser att svenska nyhetsmedier ”agerar oberoende av andras intresse”, ”medvetet vinklar nyheter så att det passar deras egen agenda” och ”medvetet vinklar nyheter för att passa regeringen”. På den första frågan svarade 35 procent nej, medan 54 respektive 22 procent svarade ja på de två senare frågorna.

Detta kan man tycka är mycket, men att använda det som underlag för att påstå att misstron mot medierna är ”förskräckande lågt” eller alarmerande är ändå problematiskt. Ett skäl är att ingen av frågorna faktiskt handlar om vilket förtroende som människor har för medierna. Ett annat skäl är att ingen av frågorna specificerar vad som avses med ”svenska nyhetsmedier”, samtidigt som forskning visar att människor uppger lägre medieförtroende när frågorna handlar om ospecificerade än om specificerade medier.

Det kanske allvarligaste problemet är dock att analysen inte alls tar hänsyn till vad andra studier av människors medieförtroende visar.

Om man utgår från en samlad bedömning av forskning kring svenskarnas förtroende för medierna visar resultaten att svenskarnas medieförtroende varierar beroende av vilka medietyper eller medier det handlar om, men att det generellt är stabilt och om något ökande snarare än sjunkande. Enligt exempelvis Förtroendebarometern 2022 uppger 56 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för radio/tv och 36 procent att de har mycket eller ganska stort förtroende för dagspressen, vilket i båda fallen är mer än föregående år. Enligt SOM-undersökningarna är förtroendet högst för SVT och SR, och lägst för kvällstidningarna.

I en ny rapport skriven åt tankesmedjan Fores – ”Medieförtroende i Europa och Sverige” finner jag liknande mönster om man utgår från Eurobarometern, som regelbundet undersöker medieförtroendet i alla EU-länder: på en övergripande nivå är medieförtroendet stabilt, det finns ingen generell trend mot minskande medieförtroende, och om något ökar snarare än minskar medieförtroendet. Dessutom visar rapporten att medieförtroendet i Sverige ligger bland de högsta i Europa.

”Det kanske allvarligaste problemet är dock att analysen inte alls tar hänsyn till vad andra studier av människors medieförtroende visar.”
Jesper Strömbäck

Därmed inte sagt att det saknas anledning att oroa sig. Tvärtom finns det flera skäl som talar för ett sjunkande medieförtroende framöver. Ett är att användningen av nyhetsmedierna minskar samtidigt som det finns samband mellan medieanvändning och medieförtroende, medan ett annat är den politiskt motiverade kritiken och attackerna mot nyhetsmedierna från den politiska högerkanten. Troligen har dessa bidragit till att många tror att medierna vinklar nyheterna för politiska syften, trots att forskning visar att de nationella nyhetsmedierna varken är vänster- eller högervridna.

Inget är dock vunnet på att överdriva misstron mot medierna. Det finns andra hot mot demokratin som är mer akuta.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.