unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Sverige ska lyssna på Borås

Nästa måndag ska Sveriges övriga kommuner lyssna på Borås. Skälet är enkelt och framgår av tabellen här ovan. Sensmoral: statsbidragssystemet behöver byggas om för att hejda slöseriet.
Alltsedan 2010 har Borås stads kostnader för försörjningsstödet fallit kraftigt, och så skedde även 2017. I listan intill vad ett antal kommuner betalar i sådant stöd per invånare.
Alltsedan 2010 har Borås stads kostnader för försörjningsstödet fallit kraftigt, och så skedde även 2017. I listan intill vad ett antal kommuner betalar i sådant stöd per invånare.
Foto: Källa: Arbetslivsförvaltningen, Borås stad och Socialstyrelsen
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.

Kommer Trelleborg att invända och säga att siffrorna här ovan döljer något?

Kommer Kungsbackas representanter att ställa sig upp och säga att robotar skulle kunna lyckas lika bra med utbetalningarna av försörjningsstöd (socialbidrag) till en lägre administrativ kostnad än Borås?

Vi tillåter oss att tvivla, för allt talar för att Borås stad och dess arbetslivsförvaltning har ett bra case, en historia som borde intressera varje socialtjänst landet runt som på allvar bryr sig om att bryta så så kallade klienternas utanförskap.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Nästa måndag, 5 februari, får Trelleborg, Kungsbacka och alla andra möjligheten. Då är Borås inbjudet att i Stockholm hålla föredrag inför Sveriges kommuner och landstings årliga konferens om ekonomiskt bistånd. Under rubrikerna ”Halverat försörjningsstöd i Borås” och ”Vägen från passiv bidragstagare till aktiv boråsare” ska trion chefen för arbetslivsförvaltningen Dag Forsström, försörjningsenhetens chef Ann-Kristin Rolfsson och Eva Möller, enhetschef för Jobb Borås, inspirera.

Dag Forsström, chef på Borås stads arbetslivsförvaltning, i den vackra trappan upp till deras lokaler.
Dag Forsström, chef på Borås stads arbetslivsförvaltning, i den vackra trappan upp till deras lokaler.
Foto: Lisa Brunzell

I en tid när myndigheter och kommuner ofta får skäll för olika brister – här i Borås kämpar som bekant skolan och äldreomsorgen med sina utmaningar – är det både roligt och viktigt att peka på något som synes fungera väl, och dit hör försörjningsstödets utveckling.

Ni har kanske läst tidigare om att Borås kostnader för försörjningsstöd sjunker. Nu när även 2017 kan summeras bekräftas att trenden håller i sig: 2010 var nettokostnaderna 102 miljoner, 2015 hade de fallit till 73,4 miljoner medan 2017 landade på 58,3 miljoner i utbetalt försörjningsstöd.

Självfallet påverkas ”behovet” av det som förr kallades socialbidrag i stor utsträckning av hur många invandrare med svag utbildning och yrkeserfarenheter som olika kommuner tagit emot, så någon enkel rankinglista där den som betalar minst är ”duktigast” går inte att göra. Ändå blir en jämförelse av biståndskostnad per invånare mellan kommuner med någorlunda likartade villkor slående: Varför är Norrköpings och Eskilstunas och Göteborg nivåer tre gånger så höga som Borås? Varför betalar Jönköping 965 kronor medan Borås klarar sig med 670 kronor? (Ulricehamn 606 kronor, Bollebygd 590). Malmö ska vi – som vanligt – inte tala om: 2 986 kronor per invånare, enligt Socialstyrelsens statistik! När väcks frågan om tvångsförvaltning?

I media har Trelleborg omtalats mycket på senare tid apropå att man sedan några år ”låtit robotar ta över ansökningarna om bidrag”. Samma sak i Kungsbacka. En algoritm sägs blixtsnabbt räkna ut vad som ska betalas till klienterna. Ändå: I Trelleborg har utbetalningarna stigit 2015 och 2016.

Dag Forsström säger till ledarsidan:

”Kommuner som går med full fart in med robotarna har kanske inte så många invandrare och andra som står långt från arbetsmarknaden, och då spelar den personliga kontakten inte lika stor roll. Vi är inte emot digitalisering, självfallet ska vi ha så effektiva stödsystem som möjligt. Men jag tror att det personliga mötet är oerhört viktigt, både för att hela tiden hjälpa klienten till sysselsättning och för att minska risken för felaktigheter i utbetalningarna. Roboten har ju svårt att ana om någon har två-tre svartjobb eller nyss har varit på Kanarieöarna. Det är avgörande att allmänheten har förtroende för bidragssystemet”.

Två frågor infinner sig för den som tittar på den brant nedåtgående kurvan över Borås kostnader för försörjningsstöd:

1. Vad vinner kommunkassan på besparingen, egentligen?

Konsekvensen av besparingen är nämligen att Borås tappat åtskilliga miljoner i det statliga skatteutjämningssystemet. För staten betraktas nämligen försörjningsstödet som en i praktiken ej påverkbar kostnad. Några ekonomiska incitament för att kämpa ner behovet av socialbidrag finns alltså egentligen inte, vilket kanske förklarar att somliga kommuner ligger skyhögt år efter år.

Landets kommuner som helhet betalar ut över tio miljarder i försörjningsstöd. Om hela Sverige skulle ha jobbat som Borås sedan 2010 borde över fyra miljarder ha kunnat sparas. Eller som Dag Forsström säger: ”Det blir inte vad det blir, det blir vad man gör det till”.

2. Lämpar inte Borås bara över kostnaden på staten?

I dag har runt 600 personer i Borås så kallade arbetsmarknadsanställningar där staten betalar lönen i större eller mindre grad. Många har kommit dit från att ha levt på kommunalt försörjningsstöd.

”Vi följer ju klienterna noga. De skulle ha kommit tillbaka till oss om de inte lyckats börja stå på egna ben efter tiden med arbete med stöd. Vi kan se mängder med exempel på såna som till exempel börjat med praktik i äldreomsorgen och klarat karriären till ordinarie undersköterska. Så svårt är det inte. Man måste bara försöka och inte ge upp”, säger Forsström, som även menar att det gäller att skapa incitament inom socialarbetarkåren att minska antalet klienter.

Robotsamhället kommer säkert, men ett tydligt och mänskligt fokus på målet om självförsörjning klarar inga algoritmer i världen. Än så länge.