GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Svårt för efterträdaren att mäta sig med drottning Elizabeth

Med drottningens död ställs den brittiska monarkin inför nya prövningar.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 8 september 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
På torsdagen dog Elizabeth II efter 70 år på tronen.
På torsdagen dog Elizabeth II efter 70 år på tronen.Foto: Alberto Pezzali

Från Winston Churchill till Liz Truss. Däremellan har inte mindre än tretton brittiska premiärministrar tagits emot av Drottning Elizabeth II. Liz Truss, som i tisdags utsågs till Storbritanniens nya premiärminister, blev också den sista som drottningen enligt tradition bad att bilda en regering. På torsdagskvällen svensk tid meddelade det brittiska hovet att drottningen avlidit 96 år gammal.

Av dessa 96 år har 70 vigts åt rollen som landets drottning. Det gör inte henne enbart till den regent som suttit längst tid vid den brittiska tronen någonsin. Det gör henne också världsunik. Enligt Washington Post kan minst nio av tio av jordens befolkning vara födda efter att Elizabeth blev drottning.

Hon var med andra ord ett unikum, en ikon vars hängivenhet har lämnat så högt ställda förväntningar efter sig att det kommer vara svårt för kommande regenter att leva upp till dessa.

”Om drottningens död kommer leda till försoning mellan de två brödernas uppslitande relation återstår att se. Men det är knappast den största utmaningen som brittisk monarki står inför.”

Tiden vid tronen har som de allra flesta känner till varit allt annat än odramatisk. Flera skandaler har skakat det brittiska kungahuset genom åren. Men det var efter prinsessan Dianas tragiska dödsolycka 1997 som den brittiska monarkin ifrågasattes i grunden, och av en bred massa. Mer specifikt var många sörjande britter upprörda över drottningens ledarstil som plötsligt uppfattades som känslokall. Något som även dåvarande premiärminister Tony Blair av allt att döma var kritisk till, och som för övrigt även gav nytt liv i beskrivningen av Diana som folkets prinsessa.

Sorgligt nog präglades drottning Elizabeths sista år i livet återigen av familjekriser, om än inte i samma omfattning som turbulensen efter Dianas död. Relationen mellan prins William och prins Harry, barnbarn till den avlidna drottningen, beskrivs som frostig. Så sent som i augusti i år, inför prins Harry och hertiginnan Meghans pågående besök i Storbritannien, rapporterades det om att prins Harry vägrar träffa sin äldre bror.

2020 blev prins Harry och hans fru Meghan av med sina kungliga titlar, och året därpå gav de sin version om sortin i en uppmärksammad intervju med Oprah Winfrey där de anklagade det brittiska kungahuset för rasism. Det hela blev en frontalkrock mellan den traditionalism och stoicism som präglar den brittiska monarkin och den amerikanska självcentrerade identitetspolitiken.

Om drottningens död kommer leda till försoning mellan de två brödernas uppslitande relation återstår att se. Men det är knappast den största utmaningen som brittisk monarki står inför. Faktum är att prins Charles, som nu omedelbart blir kung, inte är lika populär som sin mor. Hans anseende är till stor del fortfarande befläckat av det fallerade äktenskapet med prinsessan Diana. Och det är helt på sin plats att fundera över om den brittiska monarkin klarar en runda till.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.