Annons

Kajsa Kettil: Svårt att få barnen att läsa? Ta hjälp av Tiktok!

När det känns omöjligt att få barnen att släppa mobilen och greppa en bok går det faktiskt att ta hjälp av sociala medier.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 20 maj 2023
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Genom hashtagen #BookTok har många unga fått upp ögonen för litteratur.
Genom hashtagen #BookTok har många unga fått upp ögonen för litteratur.Foto: Tali Arbel

För ett antal år sedan blev ”nudging” ett modeord. Det engelska nudging har ibland översatts till det svenska ”puffning”, och innebörden är att påverka individen att ta de beslut som avsändaren önskar. Det kan handla om att placera salladen tidigt i en buffé eller att med färglagda fotspår på gång- och cykelbanan visa var fotgängare ska vara (man går på vänster sida och åker på höger sida).

Även Borås stad har testat att påverka med hjälp av en bildlig, vänlig knuff. Målgruppen är småbarnsföräldrar. Sedan förra året har 180 av kommunens förskolor utrustats med små bibliotek. Förskolorna har själva valt vad de vill kalla boksamlingen; kapprumsbibliotek, förskolebibliotek eller minibibliotek. Oavsett namn är syftet detsamma: Att exponera barnen och deras föräldrar för åldersanpassad litteratur.

Annons

Det är en både enkel och genial idé. Det är billigt, okomplicerat och kan bidra med en bit i det utmanande livspusslet.

Den period i livet då mammor och pappor kombinerar jobb och familjeliv innehåller sällan oceaner av tid att besöka bibliotek, hitta lämpliga böcker, läsa böckerna och sedan dessutom lyckas hålla ordning på dem och lämna tillbaka dem i tid. Med några uppställda barnböcker i förskolans kapprum går det att haffa ett par exemplar i farten före hemfärd, matlagning och nattning. Men då, när både föräldern och dagen är slut, kan det plötsligt uppstå en lucka. Stunden när en stor och en liten kropp tränger ihop sig i en barnsäng är perfekt för högläsning. Ibland blir det en enda sida, andra kvällar en hel bok. Huvudsaken är att ord blir lästa och lyssnade till och att nya vanor kan skapas.

För under den vakna, lediga tiden i en familj lockar ofta skärmar mer än papperssidor. Det kan vara ett evigt tjat och en källa till konstanta konflikter att få de yngre familjemedlemmarna att släppa mobilen eller ipaden för att hitta på något annat. Dessutom har många föräldrar dåligt samvete över barnens skärmtid, i synnerhet när vi nås av forskning som visar att tidig exponering av skärmar ger sämre språkutveckling, vilket bland andra hjärnforskaren Sissela Nutley har kommit fram till. Kvällsläsningen kan lindra det dåliga samvetet samtidigt som barnens språkutveckling får en skjuts.

Konsekvenserna av ökad skärmtid är inga nyheter, men Statens kulturråds färska rapport om barns och ungas läsning är en välbehövlig påminnelse. Mycket skärmtid leder ofta till att barn rör sig mindre, får svårare att koncentrera sig på läsning samt att de sover och mår sämre.

Därför var det ett välbehövligt initiativ av regeringen att i slutet av mars arrangera ett rundabordssamtal om litteratur- och läsfrämjande. ”En god läsförmåga är grunden för att kunna lära sig och vara delaktig i samhället. Vi måste alla hjälpas åt att förmedla till barn och unga att läsning är roligt och viktigt” konstaterade skolminister Lotta Edholm i samband med mötet.

”Det kan vara ett evigt tjat och en källa till konstanta konflikter att få de yngre familjemedlemmarna att släppa mobilen eller ipaden för att hitta på något annat.”

Trenden att barn och unga generellt läser mindre är inte ny, senast nu i veckan uppmärksammades det i samband med den globala studien Pirls som visar att barn läser allt sämre.

Och effekterna syns dessvärre i statistiken. En av många som har reagerat på detta är svenskläraren Malin Riise på Internationella engelska skolan i Borås. I en debattartikel i GP (15/3) hänvisar hon till rapporten från Statens kulturråd och poängterar att 20 procent av dagens 15-åringar inte når över basnivån i läsförståelse. Hon upplever att mobilförbud har stor effekt eftersom det tar bort distraktionsmomenten och stressen över att hela tiden vara tillgänglig. Detta påstående har stöd i Sissela Nutleys forskning, som visar att även en avstängd mobiltelefon stjäl uppmärksamhet och koncentrationsförmåga hos alla i närheten.

Svenskläraren Malin Riise slår också ett slag för skönlitteratur och högläsning: ”Högläsning tillsammans med eleverna är ett effektivt sätt att locka in den överstimulerade, digitala generationen i böckernas värld.”

Det talar för att föräldrar borde införa skärmfria stunder hemma. Det är varken lätt eller populärt, men paradoxalt nog kan skärmen ibland hjälpa till: En app som tar mycket tid från i synnerhet unga tjejer – Tiktok – har börjat inspirera unga till läsning. Tack vare att influerare genom hashtagen #BookTok på ett lättsamt sätt tipsar om böcker de gillar har dessa unga tjejer fått upp ögonen för skönlitteratur, och många nätbutiker och bokhandlar har en särskild avdelning eller hylla där de placerar titlar som trendar på Tiktok.

Ytterst är det föräldrarnas ansvar vad barnen ägnar sig åt på fritiden, samtidigt är det välkommet att skolan uppmuntrar läsning. Nyligen berättade BT på nyhetsplats om en satsning på Bodaskolan för elever i årskurs 2-6 (BT 17/4). Då lästes det både hemma och i skolan, och i samma anda träffas varje vecka några femteklassare i en läsgrupp för att läsa högt för varandra ur Zlatanboken.

Annons

Läraren Linda Lindén poängterar i artikeln vikten av att läsa på fritiden och även att föräldrarna har en viktig roll. Det gör hon rätt i.

När barnen är små kan en bok, lånad i all hast från förskolans kapprum, göra skillnad. Något decennium senare när mamma och pappa inte längre är felfria idoler kan litteraturälskare på nätet göra jobbet. Fast en viktig uppgift har föräldrar, och till viss del lärare, kvar: Att förse de unga med en lånad eller inhandlad bok.

Annons
Annons
Annons
Annons