GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Risken är stor att många känner sig informerade utan att vara det

Att läsa dagstidningen i pappersupplagan ger bäst förutsättningar för att lära sig mer om politik och samhälle. Detta är oroväckande, inte minst med tanke på hur medielandskapet förändras.
Jesper Strömbäck
Ledarkrönika • Publicerad 18 februari 2021 • Uppdaterad 18 februari 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Tidningsläsning. Än så länge det oöverträffade sättet att lära sig mer om samhället och världen.
Tidningsläsning. Än så länge det oöverträffade sättet att lära sig mer om samhället och världen.
Foto: Björn Larsson Ask / SvD / TT, Björn Larsson Ask / SvD / TT

Två av de tydligaste trenderna när det gäller människors nyhetskonsumtion är att sociala medier har blivit en viktigare källa till nyheter och att allt fler tar del av nyhetsmedier via deras digitala och mobila plattformar. Parallellt har andelen som tar del av nyhetsmedierna via deras traditionella plattformar – papper, tv och radio – sjunkit. Spelar det någon roll?

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

En sådan fråga kan besvaras ur många perspektiv, men här tänkte jag fokusera på hur dessa skiften påverkar i vilken grad som människor tillskansar sig kunskap om politik och samhälle. Ur ett demokratiskt perspektiv är den aspekten central. En förutsättning för att demokratin ska fungera väl är att människor har åtminstone hyfsat goda kunskaper om politik och samhälle, och nyhetsmediernas viktigaste funktion är därför att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att kunna ta ställning i samhällsfrågor.

”Samtidigt visar andra studier att många tror att de inte aktivt behöver följa nyheterna för att vara informerade, utan att nyheterna på något sätt ändå ska nå fram till dem.”

Dessvärre finns det nu flera studier som tyder på att skiftet i nyhetsanvändningen har en negativ inverkan på i vilken grad som människor lär sig om politik och samhälle. Bland annat visar studier att människor lär sig mindre av att följa nyheterna via sociala medier jämfört med att läsa papperstidningar, se eller lyssna på tv- och radionyheter, och att använda sig av nyhetssidor på nätet. Om människor använde sig av sociala medier som komplement till traditionella nyheter skulle det inte vara något problem, men istället visar forskning att många – inte minst unga – använder sig av sociala medier som ersättning för traditionella nyhetsmedier.

Till det kommer en färsk studie i vilken vi undersöker om det har någon betydelse ifall människor tar del av traditionella nyhetsmedier i deras traditionella format (papper, tv respektive radio), via dator, eller via mobila plattformar som läsplattor och telefoner. Unikt för den studien var att vi undersökte användningen av exakt samma nyhetsmedier (Aktuellt, Rapport, TV4 Nyheterna, Ekot, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet) på olika plattformar.

För att göra en lång historia kort visar studien något förenklat att människor främst lär sig om aktuella samhällsfrågor när de följer nyhetsmedierna i deras traditionella format – men inte när de följer dem via datorn eller mobila plattformar. Ett undantag är Dagens Nyheter, där användningen på mobila plattformar också hade en positiv kunskapseffekt.

Sammantaget tyder studierna med andra ord på att människor i första hand lär sig om politik och samhälle av att följa traditionella nyhetsmedier i deras traditionella format, och att vare sig användningen av sociala medier eller av traditionella nyhetsmedier på digitala och mobila plattformar kan ersätta användningen av papperstidningar eller att se och lyssna på nyheterna via tv och radio.

Med tanke på hur medieanvändningen har och håller på att förändras är detta oroväckande. Samtidigt visar andra studier att många tror att de inte aktivt behöver följa nyheterna för att vara informerade, utan att nyheterna på något sätt ändå ska nå fram till dem. Risken finns därför att vi går mot en framtid där allt fler känner sig informerade, utan att faktiskt vara det.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer