GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Lita inte på alternativa medier

Den politiska debatten präglas i hög grad av en kamp om verklighetsbilden.
Jesper Strömbäck
Ledarkrönika • Publicerad 30 augusti 2021 • Uppdaterad 30 augusti 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Bland Trumpsupportrar florerar desinformation om att presidentvalet skulle vara illegitimt.
Bland Trumpsupportrar florerar desinformation om att presidentvalet skulle vara illegitimt.
Foto: John Minchillo

I den kampen spelar medierna en central roll, oavsett om de vill det eller inte. Vilken roll de spelar beror dock på om det handlar om traditionella nyhetsmedier eller politiskt alternativa medier.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Detta framkommer av bland annat ”Network propaganda. Manipulation, disinformation and radicalization in American politics” av Yochai Benkler, Robert Faris och Hal Roberts. I den visar de att det numera existerar två separata mediesystem i USA. Medan det ena omfattar traditionella och mer vänsterinriktade nyhetsmedier omfattar det andra en flora av högerinriktade medier.

Det finns mycket som skiljer dessa åt, men inte minst viktigt är att det traditionella mediesystemet präglas av en sanningsdynamik medan det högerorienterade mediesystemet präglas av en propagandalogik. Detta genomsyrar de olika mediernas mål, konkurrensmedel, relation till felaktig information och fakta, liksom hur de försöker vinna förtroende.

När medierna präglas av en sanningsdynamik är deras mål att tillhandahålla sann och relevant information som människor kan använda för att självständigt ta ställning i samhällsfrågor. När medierna präglas av en propagandadynamik är deras mål att tillhandahålla politiskt färgade verklighetsbeskrivningar som ska understödja en viss politisk riktning. När medierna präglas av en sanningsdynamik konkurrerar de genom att göra journalistiska nyhetsvärderingar och tillhandahålla aktuella nyheter präglade av hög journalistisk kvalitet. När medierna präglas av en propagandadynamik konkurrerar de genom politiskt färgade nyhetsvärderingar och genom att tillhandahålla nyheter som stärker specifika politiska berättelser, bekräftar människors verklighetsuppfattningar och åsikter, och stärker dem i deras politiska identiteter.

Relationen till felaktig information skiljer sig också. När medier präglas av en sanningsdynamik rättar de felaktigheter i det egna innehållet och kritiserar felaktigheter i andra medier eller från olika källor. När medier präglas av en propagandadynamik sprider eller kritiserar de felaktigheter helt beroende av om felaktigheterna gynnar deras politiska målsättningar. När det gäller relationen till forskning, offentlig statistik och annan evidens betraktar medier präglade av en sanningsdynamik sådan information som trovärdig om den inte ifrågasätts av etablerade kunskapsauktoriteter. Medier präglade av en propagandadynamik betraktar evidens som sann enbart om den stärker specifika politiska berättelser. I andra fall försöker de ignorera eller attackera och underminera förtroendet för informationen och de myndigheter eller forskare som tagit fram evidensen.

”Även här har vi en mängd politiskt alternativa medier – framför allt på högerkanten – som präglas av propagandadynamik.”
Jesper Strömbäck

Slutligen: medier präglade av en sanningsdynamik försöker vinna förtroende genom att förse människor med sann och relevant information, medan medier präglade av propagandadynamik försöker vinna förtroende genom politiskt vinklade nyheter som syftar till att bekräfta människors verklighetsuppfattningar, åsikter och politiska identiteter.

Även om denna forskning handlar om USA är den i hög grad relevant också i Sverige. Även här görs försök att bygga upp ett alternativt mediesystem på högerkanten. Även här har vi en mängd politiskt alternativa medier – framför allt på högerkanten – som präglas av propagandadynamik. Och även här försöker de legitimera sig själva som ”alternativa medier” trots att de är och bör ses som politiska aktörer.

Den som litar på dessa gör det på egen risk.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.