unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Jesper Strömbäck: Låt oss göra ett litet tankeexperiment

Politiken påverkar människor på olika sätt. Med en enkel princip kan den dock göras mer neutral.
Rättvisan ska vara blind. Men politiken och lagarna som stiftas är sällan det.
Rättvisan ska vara blind. Men politiken och lagarna som stiftas är sällan det.
Foto: Maja Suslin/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Tänk dig att partiledarna för samtliga riksdagspartier fick i uppdrag att komma överens om vilka grundläggande rättviseprinciper som ska vara styrande för politiken i Sverige. Tänk dig samtidigt att de inte skulle ha någon aning om i vilken position de själva skulle befinna sig i det Sveriges vars grundläggande rättviseprinciper de ska bestämma.

De skulle inte veta om de var man eller kvinna, ung eller gammal, ljushyad eller mörkhyad, heterosexuell eller homosexuell, frisk eller sjuk, rik eller fattig, lågutbildad eller högutbildad, stadsbo eller landsbygdsbo, född i Sverige eller på flykt. De skulle, kort sagt, inte ha någon aning om vilken politik som skulle gynna eller missgynna dem själva. Vilka rättviseprinciper skulle de välja då? Vilken politik skulle de förespråka då?

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

ERBJUDANDE!

Allt innehåll på bt.se, appen MinBT och e-tidning alla dagar. 3 månader för endast 99 kr! (ord pris 597 kr)

Tankeexperimentet är hämtat från filosofen John Rawls klassiska verk ”En teori om rättvisa” (på svenska 1996). Enligt honom är denna ”jämlika ursprungssituation”, där deltagarna befinner sig ”bakom en slöja av okunnighet” och inte kan utforma principer som är tänkta att gynna den egna positionen, en förutsättning för att nå fram till vad som kan kallas oegennyttiga rättviseprinciper.

Enligt Rawls skulle resultatet – förenklat – bli två rättviseprinciper: (1) alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att alla har ett liknande frihetssystem, och (2), sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de (a) är till största möjliga fördel för de minst gynnade, och samtidigt (b) knutna till positioner som står öppna för alla under förhållanden som ger alla skäligt jämngoda möjligheter.

Om Rawls teori stämmer i alla delar kan givetvis diskuteras, men själv finner jag i stort de två rättviseprinciperna övertygande. Det demokratiska styrelseskicket, de grundläggande demokratiska fri- och rättigheterna liksom de mänskliga rättigheterna kan ses som några uttryck för dessa rättviseprinciper. Detsamma gäller marknadsekonomin som ekonomiskt system (om än inte i alla dess delar) liksom olika lagar som förbjuder diskriminering på grund av exempelvis kön, hudfärg eller sexuell läggning,

quote
Exempelvis kan man som man, svenskfödd eller högavlönad fråga sig om man skulle stötta olika förslag om man istället var kvinna, invandrad eller lågavlönad – och omvänt.

Nu är självklart tankeexperimentet just ett tankeexperiment och inget som kan omsättas i praktiken. Däremot kan tankeexperimentet och rättviseprinciperna användas för att tänka igenom och förhålla sig till olika politiska förslag. Bara genom att fråga sig själv om man skulle motsätta sig eller stötta ett förslag om man tillhörde en annan grupp än den egna kan man komma långt. Exempelvis kan man som man, svenskfödd eller högavlönad fråga sig om man skulle stötta olika förslag om man istället var kvinna, invandrad eller lågavlönad – och omvänt.

Om svaret är nej finns det goda skäl att tänka igenom sina åsikter, oavsett vilket parti man hittills röstat på eller var man befinner sig på vänster-höger skalan. Om, vill säga, man vill att politiken ska vara förenlig med oegennyttiga rättviseprinciper.