unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Jesper Strömbäck: Kategorier leder oss fel

Även om vi ofta tänker att andra människor tillhör grupper behöver vi komma ihåg att de, precis som vi, är unika personer i sin egen rätt.
På distans blir det tyvärr lättare att se grupper snarare än enskilda personer.
På distans blir det tyvärr lättare att se grupper snarare än enskilda personer.
Foto: Magnus Andersson/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Varje människa är unik. Det är inte en åsikt utan ett faktum. Trots det handlar en stor del av både den officiella och den mindre officiella debatten på sociala medier och i vardagen om att kategorisera människor som om deras grupptillhörighet betyder mer än det faktum att alla är unika.

Ledarkrönika

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Till viss del är det naturligt. Vare sig vårt språk eller våra hjärnor är byggda för att hantera all den mångfald som ryms i ett lands befolkning. Att kategorisera människor kan ur det perspektivet ses som ett sätt att förenkla och spara på mental energi samtidigt som det underlättar kommunikationen. Det är helt enkelt mindre ansträngande att tänka på och diskutera ”män”, ”kvinnor”, ”arbetslösa”, ”rika” eller vad det nu kan vara för grupp än att tänka på all den mångfald som varje grupp omfattar.

Samtidigt skapar detta återkommande kategoriserande problem. Till att börja med maskerar det att skillnaderna mellan olika människor inom varje grupp kan vara större än mellan människor som tillhör olika grupper. Det förminskar också människor – de reduceras till en egenskap eller ett kännetecken, som om det skulle vara det mest betydelsefulla. Det ligger även till grund för stereotyper, det vill säga kraftigt förenklade föreställningar om människor och deras egenskaper baserade på vilken grupp de tillhör eller hänförs till. Därmed är steget inte långt till fördomar, vilka i sin tur ofta ligger till grund för negativa attityder till dem som tillhör eller hänförs till en viss grupp. Det spelar i det sammanhanget ingen större roll om det handlar om grupper som ”politiker”, ”poliser”, ”forskare”, ”män”, ”invandrare”, ”tiggare” eller ”eliten”, för att ta några exempel.

Därmed läggs också grunden för politiker och opinionsbildare som vill omvandla människors stereotypa uppfattningar till fördomar eller dra fördel av de fördomar som människor redan bär på. Det gäller särskilt när det handlar om grupper som få har egna personliga erfarenheter av och som få lätt kan identifiera sig med.

Därmed löper olika minoriteter alltid störst risk att bli utsatta för politiker som försöker nyttja stereotyper och fördomar för egen vinning. Så har det varit historiskt och så är det idag, oavsett vilket land det handlar om. Och ju mer det accepteras i debatten att man spelar på stereotyper och fördomar, desto mer normaliseras och legitimeras dessa, och desto starkare genomslag kommer de successivt att få. Först kommer genomslaget i debatten, sedan i de vardagliga sociala relationerna och i den förda politiken.

I slutändan väntar allt som oftast ökade sociala motsättningar, minskad social sammanhållning, minskad likabehandling, ökade orättvisor och, i värsta fall, förtryck och förföljelse. För den som tvivlar räcker det med att studera hur olika minoriteter – exempelvis romer, judar, samer, färgade, invandrade eller hbtq-personer – bara under de senaste hundra åren har behandlats i länder som exempelvis Tyskland, Ungern, Polen, USA och vårt eget land.

Även om det finns förklaringar till varför vi människor så ofta kategoriserar andra som tillhörandes olika grupper finns det därför starka skäl att vara vaksam mot sig själv och hur man tänker kring människor som har kategoriserats i olika grupper. Man behöver inte tänka på exempelvis ”invandrare” eller ”män” som en mer eller mindre homogen grupp, och det leder alltid tanken fel att tillskriva dem som tillhör en grupp kollektiva egenskaper. Man bör också alltid vara misstänksam mot och protestera mot de politiker som spelar på stereotyper och fördomar och som tillskriver människor som tillhör någon viss grupp kollektiva egenskaper.

Visst tillhör vi alla olika grupper, men det handlar alltid om olika grupper. Som individer har vi inte bara en identitet, vi har flera, och bortom alla grupptillhörigheter är och förblir varje människa unik.

Det är ingen åsikt. Det är ett faktum. Tänk om det kunde behandlas som ett sådant.

Läs mer