Annons

Jesper Strömbäck: Förväxla inte åsikter och fakta

Var och en har rätt till sin egen åsikt, men inte till sina egna fakta.
Jesper Strömbäck
Ledarkrönika • Publicerad 10 maj 2021
Jesper Strömbäck
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Trumpsupportrar demonstrerade mot vad de uppfattade som valfusk, ett påstående som saknade evidens.
Trumpsupportrar demonstrerade mot vad de uppfattade som valfusk, ett påstående som saknade evidens.Foto: Paula Bronstein

Dessa bevingade ord av Daniel Patrick Moynihan (1927–2003) finns det starka skäl att påminna om i en tid när allt fler tycks förväxla åsikter och fakta – eller vilseleder genom att framställa åsikter som fakta. Medan åsikter är personliga och subjektiva är fakta opersonliga och objektiva. Åsikter handlar om en värdering av hur något bör vara medan fakta handlar om hur någonting är. Värdepåståenden kan man ha olika uppfattningar om, men faktapåståenden är i grunden antingen sanna eller falska.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Det betyder inte att det alltid är enkelt att veta vad som är sant eller falskt, och ibland saknas tillräcklig kunskap för att avgöra det. Då finns det goda skäl att vara ödmjuk – och inte låtsas som om man vet mer än vad man faktiskt gör. Samtidigt finns det nästan alltid mer evidens (såsom forskning, offentlig statistik, andra former av underlag) för vissa faktapåståenden än för andra. Vissa övertygelser är helt enkelt mer välunderbyggda än annan.

Annons

Om man bryr sig om sanningen gör man därför klokt i att förlita sig på de fakta och den kunskap som det finns mest evidens för. Omvänt innebär det att de som inte förlitar sig på de fakta och den kunskap som det finns mest evidens för därmed visar att de inte bryr sig om sanningen. Det kan också ses som uttryck för kunskapsresistens, det vill säga att man undviker att ta del av relevant information eller att man vägrar ta till sig relevant information som man har tagit del av. För att citera filosofen Åsa Wikforss så handlar kunskapsresistens om när ”Vi tror det vi vill tro, inte det vi har skäl att tro”.

Låt oss ta ett exempel: Trumps och andra republikaners påståenden om utbrett valfusk i höstens presidentval. Detta finns det inte någon som helst evidens för medan ett flertal undersökningar har visat att det inte finns något utbrett valfusk i USA. Att påstå att valfusk är utbrett kan därmed klassificeras som antingen en lögn eller kunskapsresistent.

”Det handlar om kunskap, fakta och evidens. Den gränsen måste alltid hållas tydlig.”
Jesper Strömbäck

Eller ta frågan om den globala uppvärmningen. Här finns det överväldigande evidens för att de globala medeltemperaturerna är stigande och att mänskliga aktiviteter är den främsta orsaken. Att framställa det som en åsikt är falskt och felaktigt, och att förneka dessa fakta är återigen ett uttryck för kunskapsresistens.

Eller ta Jimmie Åkessons påstående att kvinnofridsbrott i stor utsträckning är ett ”importerat problem”. Där finns det hur mycket evidens som helst för att olika typer av kvinnofridsbrott har funnits i Sverige och andra länder i alla tider, alldeles oavsett hur många som har invandrat eller varifrån människor de kommer. Att framställa kvinnofridsbrott som något som beror på invandring är återigen antingen en ren lögn eller ett uttryck för kunskapsresistens.

I samtliga dessa – och otaliga andra – fall handlar det inte om åsikter. Det handlar om kunskap, fakta och evidens. Den gränsen måste alltid hållas tydlig. De som framställer frågor om fakta och kunskap som en fråga om åsikter behöver också alltid ställas till svars. Återigen: Var och en har rätt till sina egna åsikter, men inte till sina egna fakta.

Annons
Annons
Annons
Annons