GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Förnuft eller känsla – vi väljer själva vad som formar oss

Människan är en kognitiv latmask. Vi föredrar fakta som stämmer överens med våra åsikter.
Kunskapsresistens kan leda till förnekelse av forskningsresultat som rör klimatförändringarna.
Kunskapsresistens kan leda till förnekelse av forskningsresultat som rör klimatförändringarna.
Foto: Fredrik Sandberg/TT
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

På ett abstrakt plan håller nog de flesta med om att åsikter och fakta handlar om helt olika saker och att gränsen däremellan måste hållas tydlig (vilket jag skrev om i min förra krönika). Ändå går det inte en dag utan att politiker, debattörer eller vanligt folk antingen framställer sina egna åsikter som fakta eller fakta som förs fram av motståndare som åsikter.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Det väcker frågan om de som framställer sina åsikter som fakta eller obehagliga fakta som åsikter verkligen tror på vad de säger – eller om de medvetet försöker vilseleda. Ta till exempel de som förnekar att mänskliga aktiviteter är huvudförklaringen till de globala klimatförändringarna – känner de inte till forskningen? Eller misstror de forskningen så mycket att de tror att vetenskapliga fakta handlar om åsikter? Eller handlar det om att de är rädda för att ett erkännande av människans påverkan på de globala klimatförändringarna skulle leda till en politik som de inte vill se förverkligad?

Eller ta de som hävdar att de svenska medierna i allmänhet eller public service är vänstervridna, trots att forskningen visar att det inte råder någon systematisk partiskhet vare sig till höger eller vänster i den nyhetsjournalistiska bevakningen. Känner de inte till forskningen? Eller misstror de forskningen så mycket att de underkänner resultaten? Eller struntar de i vad forskningen säger utifrån att de ser politiska fördelar med att framställa medierna som vänstervridna?

"Helt klart är dock att många människor – inklusive politiker och proffsdebattörer – framstår som kunskapsresistenta."

Liknande frågor skulle kunna ställas vad gäller andra områden där det finns forskning eller annan evidens som visar vad det finns entydiga eller starka skäl att betrakta som fakta.

Helt klart är dock att många människor – inklusive politiker och proffsdebattörer – framstår som kunskapsresistenta. De tar inte till sig den kunskap som finns, utan framhärdar i att tro vad de vill tro i stället för vad det finns bäst evidens för.

Det i sin tur kan ha många förklaringar. En är att människan är en kognitiv latmask. Ofta bryr vi oss mer om huruvida vi känner att vi har förstått någonting än om vi verkligen har förstått det. Det skulle kanske inte vara något problem om det fanns ett tydligt samband mellan att känna att man förstår något och att förstå det, men dessvärre är det sambandet ofta svagt.

En annan är konfirmationsbias, det vill säga tendensen att fästa större tilltro till information som bekräftar våra verklighetsuppfattningar och åsikter än till information som ifrågasätter dem. Ytterligare en är politiskt motiverad selektivitet, det vill säga att vi söker oss till informationskällor som bekräftar våra verklighetsuppfattningar och åsikter. Frågan om social identitet ska heller inte underskattas: om det i en grupp som vi tillhör eller vill tillhöra ingår att tro på vissa saker och ifrågasätta andra är det för många viktigare att hålla sig väl med gruppen än vad som är sant respektive falskt.

Oavsett vilket är kunskapsresistens ett stort problem. Dessvärre finns det ingen enkel generell lösning. En sak är dock säker: var och en har ansvar för sitt eget tänkande. Om man inte vill vara kunskapsresistent är en god början därför att sätta sig in i vad forskning och annan evidens visar och att vara lika kritisk när man bedömer information som stödjer de egna verklighetsuppfattningarna som när man bedömer information som ifrågasätter dem.

Läs mer