unlock

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

  1. Avdelningararrow-down
  2. Sjuhäradarrow-down
  3. E-tidning
  4. Söksearch
  1. Tjänsterarrow-down
  2. Annonseraarrow-down
  3. Tipsa oss!
  4. Kundcenter

Jesper Strömbäck: För lite reflektion i politiken

Psykologin skapar problem i politiken. Fler behöver reflektera över varför de tänker som de gör.
Människor är spårbundna i sitt tänkande. Det gäller inte minst i politiken.
Människor är spårbundna i sitt tänkande. Det gäller inte minst i politiken.
Foto: Dario Lopez-Mills
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.

Som mänskliga varelser föredrar vi att se oss själva som rationella. Att inte göra det vore närmast irrationellt, eftersom det skulle skapa ett psykologiskt obehag. Problemet är dock att vi allt som oftast är mycket bättre på att rationalisera än på att tänka och agera rationellt. Det gäller såväl i privatlivet som i politiken.

Ett uttryck för detta är det som kallas konfirmationsbias. Vad det innebär är att vi alla har en tendens att föredra information som bekräftar våra egna verklighetsuppfattningar och åsikter. Snarare än att söka oss till och fästa störst tilltro till den information som är mest välunderbyggd tenderar vi att söka oss till och fästa störst tilltro till information som bekräftar det vi redan tror och tycker. Detta yttrar sig bland annat i selektiv exponering och selektiv uppmärksamhet: att vi exponerar oss mer för och riktar större uppmärksamhet åt bekräftande än neutral eller utmanande information. Det kan också yttra sig i ett selektivt undvikande av information som utmanar oss och att vi är bättre på att kritiskt granska utmanande än bekräftande information.

Den här tendensen är allmänmänsklig, men den är inte lika stark hos alla människor. Vissa präglas av en starkare konfirmationsbias än andra; vissa ägnar sig mer åt selektiv exponering och uppmärksamhet än andra; vissa är mer motvilliga att ta till sig information som ifrågasätter de egna verklighetsuppfattningarna och åsikterna än andra.

En viktig faktor i det sammanhanget är om man styrs av målet att ”ha rätt” eller målet att ”få rätt”. Om man styrs av målet att ”ha rätt” blir det avgörande att den information man tar del av är så välunderbyggd, heltäckande och relevant som möjligt. Om man däremot styrs av målet att ”få rätt” blir det avgörande om informationen som man tar del av hjälper en att argumentera för sin sak och att den ger stöd åt de slutsatser som man redan har dragit.

Problematiskt i det sammanhanget är att vi människor ofta(st) inte är fullt medvetna om hur vi fungerar kognitivt. Vi kanske tror att vi är rationella när vi egentligen ägnar oss åt att rationalisera. Vi kanske tror att vi exponerar oss för den mest tillförlitliga informationen när vi egentligen mest exponerar oss för bekräftande information. Vi kanske tror att vi kan mer om en fråga än vad vi kan. Detta kan bland annat ta sig uttryck i det som kallas Dunning-Kruger-effekten, vilken innebär att någon som är inkompetent också är oförmögen att inse att hen är inkompetent. Det i sin tur leder till att inkompetenta tenderar att överskatta sin kompetens i högre grad än kompetenta.

quote
I slutändan innebär detta en utmaning för demokratin. Demokratin bygger på debatt och diskussion och idén att konflikter ska lösas genom debatt och diskussion.

När detta kombineras med starka övertygelser kan konsekvenserna för den politiska debatten bli förödande. Risken är att det leder till att fakta förlorar betydelse och kraft att övertyga, att kunskapssökande ersätts av kunskapsresistens och konspiratoriskt tänkande, att öppenhet inför andras argument ersätts av slutenhet, att ödmjukhet inför andras kunskaper ersätts av tvärsäkerhet om de egna kunskapernas överlägsenhet, och att man börjar se dem som inte delar de egna verklighetsuppfattningarna och åsikterna som fiender snarare än som meningsmotståndare.

I slutändan innebär detta en utmaning för demokratin. Demokratin bygger på debatt och diskussion och idén att konflikter ska lösas genom debatt och diskussion.

Ur ett demokratiskt perspektiv vore det därför önskvärt om människor i högre grad förstod hur vi kognitivt fungerar, i högre grad präglades av en vilja att ”ha rätt” snarare än att ”få rätt”, och i högre grad fäste störst vikt vid hur välunderbyggd information är istället för om informationen bekräftar de egna verklighetsuppfattningarna och åsikterna.

Makten över detta ligger hos var och en av oss – oavsett om vi vill det eller inte.