GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Jesper Strömbäck: Då skulle fler känna att L behövs

Vem behöver egentligen Liberalerna, med stort L? Frågan är befogad med tanke på att det går rekorddåligt för partiet i opinionsmätningarna.
Jesper Strömbäck
Ledarkrönika • Publicerad 6 januari 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har en del att fundera på. Kanske är det dags att lyfta fram de verkligt liberala idéerna?
Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni har en del att fundera på. Kanske är det dags att lyfta fram de verkligt liberala idéerna?
Foto: Pontus Lundahl/TT

Om frågan istället är vem som behöver liberalerna, med litet l, är svaret att de har en viktigare roll att spela än på länge.

Inte på flera decennier har liberala värden och landvinningar varit lika hotade som nu. Framväxten, den tilltagande normaliseringen av och de ökade framgångarna för den auktoritära högerpopulismen gör att inget kan tas för givet, inte ens i etablerade demokratier som Sverige. Dessa krafter utgör tillsammans med den auktoritära vänsterpopulismen de ideologiska motsatserna till och liberalismens främsta motståndare. I kampen mot sådana krafter är liberalismen entydig och inte, som ett ofta vantolkat citat av en tidigare partiledare antyder, det minsta kluven.

Dagens krönikör

Jesper Strömbäck

är professor i journalistik och politisk kommunikation vid Göteborgs universitet.

Kärnan i liberalismen är nämligen individen och hennes värdighet. Varje människa är unik och har en inneboende värdighet. Varje människa har därmed samma värde och samma rätt till grundläggande fri- och rättigheter, och frihetens gräns går först där den enes frihet inskränker den andres frihet. Detta står i stark kontrast till alla typer av auktoritär populism, för vilka individerna alltid är underordnade olika typer av kollektiv (exempelvis nationen). Där den auktoritära populismen styr bedöms och behandlas människor därför olika beroende på vilket kollektiv de placeras in i, och både politiken och det bredare samhällslivet genomsyras av ett ständigt kategoriserande av människor i olika vi-och-dem.

”Därför har liberaler en viktigare roll att spela än på länge, oavsett vilket parti de tillhör. Ideologin är alltid större än ett enskilt parti.”

Att den moderna demokratin ofta karaktäriseras som ”den liberala demokratin” är därför ingen slump. Demokratin med dess grundläggande fri- och rättigheter – juridiskt reglerade och lika för alla – är ett av liberalismens viktigaste idéarv, och bygger på principen att varje människa är unik och har samma värde och rätt till grundläggande fri- och rättigheter.

Av detta följer att liberalismen inte är det minsta kluven när det gäller inställningen till alla människors lika värde. Alla former av rasism, främlingsfientlighet och diskriminering på grund av exempelvis etnisk tillhörighet, kön, trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning är oacceptabla och måste alltid motarbetas.

Av detta följer att liberalismen inte är det minsta kluven när det gäller demokratiska fri- och rättigheter såsom yttrandefrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet och religionsfrihet. Dessa fri- och rättigheter utgör bärande delar av demokratin, och försök att inskränka dessa måste därför alltid mötas med kraft. Grundprincipen är att frihetens gräns går först där den enes frihet inskränker den andres frihet.

Av detta följer att liberalismen inte är det minsta kluven när det gäller inställningen till alla människors rätt till liv, frihet och grundläggande trygghet. Därför har liberaler i alla tider arbetat för att hjälpa människor undan exempelvis förtryck och fattigdom. För liberaler är det därför en viktig grundprincip att försöka hjälpa människor i nöd, att värna asylrätten, och att ge människor på flykt en fristad och möjlighet att bygga ett nytt liv i sitt nya land.

Av detta följer också att liberalismen inte är det minsta kluven när det gäller att samarbeta med eller normalisera politiska partier som står för auktoritär högerpopulism eller vänsterpopulism. Sådana partier är liberalismens ideologiska motsatser och måste alltid bekämpas, inte med lagar men med debatt och argumentation.

Detta är bara några exempel på områden där liberalismen inte är det minsta kluven, men där dess idéer hotas av den auktoritära populismen. Därför har liberaler en viktigare roll att spela än på länge, oavsett vilket parti de tillhör. Ideologin är alltid större än ett enskilt parti. Om Liberalerna med stort L tog tydligare strid för klassiska liberala idéer och mot den auktoritära populismen skulle samtidigt fler troligen känna att också Liberalerna med stort L behövs i svensk politik.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.