Kajsa Kettil: Stöd till Ukraina skyddar även Moldavien
Under ett besök i Washington DC i december fick jag tillfälle att lyssna till Moldaviens president Maia Sandu. En bekymrad men rakryggad Sandu redogjorde då sakligt för hur det lilla landet, med gräns till Ukraina i norr, söder och öster, pressades att i praktiken fungera som en lydstat till Ryssland. Hon har konsekvent vägrat. Det hedrar henne och inger hopp om en fortsatt demokratisk framtid även i de delar av östra Europa som Putin felaktigt ser som sina.
De ryska påtryckningarna har bland annat skett genom att förvärra Moldaviens energikris, något som tillsammans med skenande inflation plågar det redan fattiga moldaviska folket.
Landets närmande till väst, med en tydligt EU- och Natovänlig hållning, har uppenbarligen retat upp Kreml, och det har varnats för att Moldavien kan vara nästa land på tur att invaderas eller på annat sätt utsättas för hot mot det demokratiska styret.
De senaste dagarna har oroväckande tydliga signaler på detta börjat synas. Vid EU-toppmötet för en knapp vecka sedan berättade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att hans underrättelsetjänst hade fångat upp uppgifter om att Ryssland planerar att förstöra Moldaviens demokrati och ta över landet. Han kontaktade genast Moldaviens president och höjde under toppmötet ett varningens finger: ”Ryska flyganfall eller desinformationsanfall, smutsiga pengar, cyberattacker – Ryssland har en stor verktygslåda. Vi måste garantera självständigheten för Moldavien, Georgien, Baltikum, alla länder som är en del av vår europeiska familj.”
Detta skedde samtidigt som ryska trupper såg ut att smygande ha inlett den befarade storoffensiven i Ukraina, och bara någon dag innan Moldaviens regering avgick. Det är med andra ord inte helt lätt att hänga med i de östeuropeiska svängarna för tillfället, men ändå viktigt för att förstå situationens allvar.
På måndagen meddelade sedan den moldaviska presidenten Maia Sandu att hennes underrättelsetjänst redan under hösten hade fått samma information om de ryska planerna. Nu handlar planerna enligt henne bland annat om att militärt tränade personer i civila kläder ska utföra våldshandlingar, att myndighetsbyggnader ska attackeras och människor tas som gisslan. Och läget blir knappast mindre spänt av att den proryska enklaven Transnistrien rymmer 1500 soldater.
”Det är med andra ord inte helt lätt att hänga med i de östeuropeiska svängarna för tillfället, men ändå viktigt för att förstå situationens allvar.”
Men eländet slutar inte där. Korrupta politiker ses också som ett hot mot den demokratiska stabiliteten, vilket även den provästliga premiärministern Natalia Gavrilita tidigare har framfört.
Till slut blev det dock för många kriser att hantera för hennes och regeringens del. Efter att regeringen avgick i slutet av förra veckan utsåg Sandu sin säkerhetsrådgivare Dorin Recean som ny premiärminister. Det visar att presidenten tar hoten mot landet på allvar.
Det bör även EU, Nato och övriga väst göra. Med tanke på att Moldavien varken är med i unionen eller försvarsalliansen är manöverutrymmet dock begränsat. Men genom att i både ord och handling hjälpa Ukraina att mota bort de ryska trupperna bidrar väst till att försvara både det invaderade Ukraina, det hotade Moldavien och i förlängningen hela Europa. Budskapet från väst ska vara tydligt och konsekvent: Rör inte våra kompisar.
