GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Varför ska unga människor läsa?

Vi får ett bättre samhälle om människor läser. Därför behöver vi en litteraturpolitik.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 19 februari 2022
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
”Vad kan det betyda för vårt framtida samhälle om det byggs av läsare av kvalitetslitteratur?” Frågan ställs av BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
”Vad kan det betyda för vårt framtida samhälle om det byggs av läsare av kvalitetslitteratur?” Frågan ställs av BT:s chefredaktör Stefan Eklund.Foto: Christine Olsson

Det är ett faktum att unga människor läser böcker allt mindre. De läser annat, förstås. Saker på nätet, i sina tv-spel och så vidare. Men alltmer sällan böcker.

Gör det något? Ja, absolut.

Kan en nationell litteraturpolitik ändra på det? Det är frågan inför ett ”litteraturpolitiskt toppmöte” i Göteborg den 4 mars som arrangeras av Bokmässan i Göteborg och Västra Götalandsregionen, i samarbete med övriga huvudparter inom Litteraturstaden Göteborg (nyligen utsedd till en sådan av Unesco).

Toppmötet handlar inte bara om ungas läsning, utan om vad en bra litteraturpolitik egentligen är. Ja, finns det ens en svensk litteraturpolitik?

Enligt en av initiativtagarna, Bokmässans ansvariga Frida Edman, är svaret nej. I en intervju med GP sade hon när nyheten om toppmötet presenterades:

– Sverige har, till skillnad från flera andra länder, ingen uttalad nationell litteraturpolitik. I stället ryms centrala litteraturfrågor inom ett bredare kulturpolitiskt fält.

För visst finns det stödformer, via statliga Kulturrådet. Och regeringen har formulerat ett nationellt mål för litteratur- och läsfrämjande:

”Alla i Sverige ska, oavsett bakgrund och med utgångspunkt i vars och ens särskilda förutsättningar, ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet.”

Vackra ord, men vi är inte där. För att nå dit krävs en mer tydlig, resursstark och handfast litteraturpolitik. En politik som vågar utmana de hinder som klass, segregation och utanförskap utgör för att alla ska ”ha tillgång till litteratur av hög kvalitet”. Hur ska en sådan politik se ut? Det ska diskuteras på toppmötet. Inbjudna är kulturpolitiker med nya – och för tillfället omdiskuterade – kulturministern Jeanette Gustafsdotter i spetsen, branschaktörer och forskare, bland annat Linnéa Lindsköld från Högskolan i Borås där hon är föreståndare för Centrum för kulturpolitisk forskning (hon är dessutom en av jurymedlemmarna för Borås Tidnings debutantpris).

”Men själva läsupplevelsen, det som händer mellan text och läsare, är utvecklande för vår intelligens, empati och tolerans inför det främmande.”

Själv deltar jag som moderator för en ”litteraturpolitisk dialog” där politiker på lokal, regional och nationell nivå ska få dela med sig av sina litteraturpolitiska visioner.

För visioner behövs. Om man nu tycker att läsning av skönlitteratur är viktigt förstås. Det gör jag. Det behöver inte handla om fysiska böcker i traditionellt format. Jag har själv inget emot att läsa romaner på min iPad. Och ljudböckerna har tågat in i vår läskultur för att stanna.

Men själva läsupplevelsen, det som händer mellan text och läsare, är utvecklande för vår intelligens, empati och tolerans inför det främmande. Det är jag övertygad om. Vi får ett bättre samhälle om medborgarna läser.

Det är kanske där man ska börja, i en definition av varför det är bra att unga människor läser. Det tas ofta för givet, och stannar gärna vid en uppfattning att det är ”fint” att läsa. Men vi behöver komma förbi det och våga slå fast varför det är bra. Vad kan det betyda för vårt framtida samhälle om det byggs av läsare av kvalitetslitteratur?

Mitt svar har ni ovan. Vad är ditt?

Fotnot: Det litteraturpolitiska toppmötet 4 mars kl 9-13 kan ses på Bokmässan Play. Programmet i sin helhet finns på bokmassan.se.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.