GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Miljoner som möjlighet och hot

För första gången får Borås Tidning flera miljoner i statligt stöd. Det är bra för journalistiken men har sina framtida risker.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 5 december 2020
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Nu rullar det in statliga miljoner till de svenska tidningarna. Välbehövligt i coronatider – men också ett potentiellt hot mot den journalistiska integriteten. Det menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Nu rullar det in statliga miljoner till de svenska tidningarna. Välbehövligt i coronatider – men också ett potentiellt hot mot den journalistiska integriteten. Det menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.Foto: Anders Wiklund/TT

Den svenska mediemarknaden är under stark förändring. Det påverkar också Borås Tidning. För första gången får vi flera statliga miljoner att satsa på lokal journalistik.

Bra? Absolut. Men det för med sig risker.

BT har tidigare erhållit ett årligt distributionsstöd, men det har handlat om en i sammanhanget låg summa, cirka en miljon kronor.

Nu, i den svåra situation som coronapandemin har fört med sig – miljoner i förlorade annonsintäkter – är Borås Tidning en av de hundratals tidningar som får dela på det ”coronastöd” på en halv miljard kronor som regeringen beslutat om och Mediestödsnämnden ska fördela. Det är fasligt mycket pengar, och tidningsbranschen tillhör heller inte de som, till skillnad från flera andra branscher, klagar på ett bristande krisstöd…

Beslutet från Mediestödsnämndens sammanträde i onsdags är inte offentliggjort än, men BT kommer säkerligen att få ytterligare ett statligt stöd vi aldrig varit i närheten av tidigare, och den här gången handlar det om ett stöd riktat till den journalistiska verksamheten.

Lägg till det de knappt fyra miljoner BT redan har fått från staten i det så kallade ”vita-fläck-stödet”. Pengar som gjorde det möjligt för oss att anställa nya journalister och öka vår bevakning av Svenljunga, Tranemo, Bollebygd och Herrljunga.

”Om de privata mediehusen gör sig alltför beroende av ett årligt statligt stöd – hur går det då med integriteten?”

Så långt allt gott och väl. Att få ekonomiska möjligheter att öka den journalistiska närvaron och kvaliteten på bevakningen av den politiska makten – det är bra för demokratin.

Men, som sagt, det finns också en risk här. Om de privata mediehusen gör sig alltför beroende av ett årligt statligt stöd – hur går det då med integriteten?

Denna frågeställning fördes fram av Gunnar Nygren, medieforskare och professor vid Södertörns Högskola, under ett seminarium i veckan, arrangerat av forskare vid Uppsala universitet och Södertörns högskola. Rubriken var ”Medievälfärdsstaten inför verkligheten: ett symposium om mediepolitik och lokaljournalistik” och pågick i två dagar, en givande exposé över läget för media, både i ett större, samhälleligt, perspektiv och ner i en konkret verklighet, med fokus på den lokala journalistiken.

Gunnar Nygren, själv ledamot av Mediestödsnämnden, pekade på med vilken kraft de nya mediestödsformerna förändrar villkoren för journalistiken. Det mediestöd som infördes 1971, det som kallades ”presstöd”, handlade om att bevara mångfalden. Det gick till de små andratidningarna på varje ort. I Borås fick på sin tid numera avsomnade Västgöta-Demokraten stöd, BT fick det inte. Så såg det ut i alla städer med två dagstidningar. Den modellen är förlegad eftersom ägandet av tidningar i Sverige idag är hårt centraliserat. Och så många andratidningar finns det inte kvar.

Idag när annonserna inte längre är de privata mediernas största inkomstkälla utan i allt högre grad dyker upp i andra kanaler, handlar stödet om att de tidningar som finns ska överleva. Och då får alla stöd, åtminstone de som uppfyller de villkor som gäller, det vill säga att ha ”en god medieetisk sed” och stå för ”en bred nyhetsförmedling och granskning”. Det finns förstås inget skäl att protestera mot de definitionerna, men Gunnar Nygren talade om att den nya situationen väcker ett antal frågor, bland andra:

Hur långt vill politikerna gå för att påverka de privata mediernas inriktning med villkorade stöd? Och vilka skillnader finns mellan de politiska blocken i den frågan?

För i en ny tid, med en annan politisk makt, kan de nämnda villkoren ändras. Det är oroväckande. Det är också säkert ett av skälen till att Dagens Nyheter och värmländska NWT-koncernen tackade nej till det nya mediestödet (ett annat är att de är så rika att de klarar sig ändå och har råd att värna sin självständighet).

Men den oro jag som ansvarig utgivare för Borås Tidning känner inför det hot mot vår integritet som alla statliga miljoner innebär, gör att jag ser en annan fråga som Gunnar Nygren ställde som den absolut viktigaste för de svenska privata mediehusens framtid:

Kan ett statligt mediestöd fungera utan att politiken får ett inflytande på innehållet?

Den frågan behöver ett tydligt ja, och ett tydligt hur. Utan bibehållen integritet riskeras vår roll i demokratin.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.