GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Statlig vård är värd att utreda – men frågan är varifrån KD ska hitta nya sympatisörer?

Det är klokt av KD att satsa på förstatligandet av vården, men många hinder måste undanröjas om förra valets slutspurt ska bli möjlig.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 15 november 2021
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
I sitt tal vid KD:s riksting i Norrköping i helgen lät partiledaren Ebba Busch blå och röda kuber symbolisera landets vårdköer.
I sitt tal vid KD:s riksting i Norrköping i helgen lät partiledaren Ebba Busch blå och röda kuber symbolisera landets vårdköer.Foto: Jessica Gow/TT

Det går att säga, och skriva, mycket om Kristdemokraterna. Inställningen till SD-samarbete, interna motsättningar inom migrationspolitiken, effekterna av partiledarens husköp – alla är de relevanta ämnen för antingen varsin ledartext eller en sammanvägd analys av partiets aktuella hälsostatus.

Den här gången ligger dock fokus främst på ett av alla förslag som avhandlades under helgens riksting. Över 500 motioner hade lämnats in. Partistyrelsen bidrog som väntat med förslaget av det som i våras presenterades som århundradets vårdreform, och som innebär att staten tar över ansvaret för vården. Därmed skulle våra 21 regioner inte längre organisera landets hälso- och sjukvård.

Delar i den föreslagna reformen är kontroversiella, bland annat vill partistyrelsen att de regionpolitiker som i dag ansvarar för vården ersätts av professionella styrelser som verkar inom sex geografiska sjukvårdsområden.

Tanken är att beslut som rör denna viktiga fråga ska tas av experter och inte som i dag av bland annat fritidspolitiker som av förklarliga skäl inte kan jämföras med dessa experter.

Det är för tidigt att spika exakt hur en ny organisation skulle kunna se ut, men en statlig modell är en god idé. Det visar inte minst Coronakommissionens andra delbetänkande som presenterades nyligen. Där riktades svidande kritik både mot regeringen och Folkhälsomyndigheten, samtidigt som rapporten synliggjorde nackdelarna med att ett litet land som Sverige delar upp ansvaret för vården i 21 områden. Upplägget fick konsekvensen att snabba beslut dröjde när de behövdes som mest, vilket i sin tur ledde till att testning och smittspårning drog ut på tiden. Med statlig styrning och en alert regering skulle tidiga, tydliga besked gälla för hela landet och ge en så jämlik vård som möjligt.

KD:s partiledare Ebba Busch och partiets ordförande i riksdagens socialutskott, Acko Ankarberg Johansson, vill att förslaget utreds ordentligt. Och Busch missar sällan ett tillfälle att tala om patienter som tvingas vänta ”olagligt länge” i vårdköer.

Det är befogat att påminna om de långa vårdköer som dessutom växt sig ännu längre under pandemin. Men om en statlig vårdmodell ska utredas bör man även diskutera hur det kommer sig att svenska läkare trots hög arbetsbelastning träffar färre patienter än i jämförbara länder. Annars är risken att samma problem flyttas till en ny organisation.

”Med statlig styrning och en alert regering skulle tidiga, tydliga besked gälla för hela landet och ge en så jämlik vård som möjligt.”
Kajsa Kettil

Frågan om förstatligandet av vården är inte ny för KD. Ebba Busch ägnade en betydande del av förra valrörelsen åt ämnet, när hon inte behövde svara på frågor om partiets låga opinionsstöd, vill säga. Så, förutom att det aktuella förslaget är intressant rent sakpolitiskt, är det strategiskt rimligt att köra på samma taktik igen. Bara några månader före valet 2018 var KD i princip uträknat med siffror en bra bit under fyraprocentsspärren. Efter en spurt blev valresultatet drygt 6 procent. Samtidigt visar valforskning att nästan varannan KD-väljare egentligen föredrog något annat parti.

Själv signalerar partiledaren att hon tror på nya sympatisörer när tidigare Centerväljare får nog av det rödgröna samarbetet.

Att Kristdemokraterna behöver stödröster är inte nytt. Frågan den här gången blir varifrån en eventuell uppbackning skulle komma. Tidigare Centerväljare som prioriterar lämpliga samarbetskonstellationer lär knappast imponeras av KD:s närmande till SD.

Liberalerna behöver varje tänkbar röst för att hålla sig kvar i riksdagen, och om Moderaterna ska förbli största borgerliga parti kan inte alltför många M-sympatisörer hjälpa KD.

Kvar i det konservativa blocket är SD. Men det vore väl ändå ironiskt om det parti som historiskt förknippas med etik och humanism behövde stödröster från ett parti med ett helt annat arv?

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.