Annons

Staten bör tacka hemvändarna

Det tar 15 år från att läkarstudenten stiger in genom lärosätets portar tills han eller hon är färdig specialist.
Ledare • Publicerad 4 november 2011

Ett minskat antal studieplatser på läkarutbildningarna under 1990-talet får alltså konsekvenser än idag.

Staten vältrade i praktiken över kostnader på landstingen när antalet utbildningsplatser drogs ned. Bristen på läkare har tvingat kommuner och landsting att rekrytera utomlands. Det har dessutom drivit fram stafettläkarsystemet. Pengar till rekryteringskampanjer och stafettläkare kunde rimligtvis ha använts för att stärka vården på andra sätt.

Annons

Det ligger ett egenvärde i att vara självförsörjande på läkare. Dagens bristfälliga system är som sagt kostnadsdrivande på personalsidan. Det är heller inte oproblematiskt att skola in utländska läkare.

Sedan 2006 har regeringen beslutat om att öka antalet platser med 25 procent. Det är bra. Men om regeringen ensidigt utökar antalet platser utan att i motsvarande grad tillföra resurser till universitet och landsting försämras kvaliteten. Det måste anordnas fler praktikplatser på sjukhusen. Undervisningstimmar och seminarier behöver motsvara de uppkomna behoven.

Läkarutbildningens expansion måste åtföljas en uppgradering av landstingens förmåga att tillgodose behovet av klinisk utbildning. Man kan ju också sända en tacksamhetens tanke till de studenter som trots toppbetyg inte kommit in i Uppsala eller Lund men som valt att studera utomlands. Enligt Ekot (3/11) rör det sig för närvarande om 3 000 personer. Man kan räkna med att majoriteten av dessa kommer att återvända till hemlandet för att jobba här.

Utvidgningen av utbildningen och de hemvändande läkarstudenterna medför att vi kan vara självförsörjande på läkare inom en tioårsperiod.

Det finns ändock anledning att ifrågasätta organisation och effektivitet inom primärvården. Sveriges läkarförbund är säkert nöjt med en efterfrågan som trissar upp löneläget.

Faktum kvarstår dock att det på fyra decennier skett en tredubbling av antalet läkare, samtidigt som befolkningen ökat med en miljon.

Mer administration och fler svårbehandlade patienter med multipla diagnoser kan inte vara hela orsaken till det ständiga suget efter läkare.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons