Staten behöver banta
New public management är ett globalt fenomen där man sedan 90-talet försökt öka effektiviteten genom att mäta allt – i både offentlig och privat sektor. Dessa idéer har resulterat i en allt större administration, för att kunna kontrollera verksamheter. SKR, Sveriges kommuner och regioner, skriver i en färsk rapport om de riktade och generella statsbidragen. Där kritiseras de riktade statsbidragen, rapporten visar att de administrativa kostnaderna överskrider nyttan. I stället anser de att statsbidrag bör gå mot att bli mer generella. I en debattartikel förklarar de hur det ger mest välfärd för pengarna. (DN 4/7)
Från 2012 till 2018 har de riktade statsbidragen ökat med 60 procent. Den statliga styrningen ökar, under både borgerliga och socialistiska regeringar. En del av förklaringen till detta är New public management.
Även andra myndigheter har påtalat problemen med den ökade offentliga styrningen. En av dem är Statskontoret. Enligt Statskontorets analyser har den statliga styrningen ökat – främst genom riktade statsbidrag. Förutom det har statens styrning genom mål och riktningsdokument ökat kraftigt. Detta sker trots att idéerna bakom kritiseras från alla håll.
”Arbetstiden bör hellre gå till att faktiskt göra det jobb man är anställd för, framför att följa punkter i ett dokument.”Edel Irén Segersam
Det är såklart en svår balans mellan viljan att få igenom sin politik genom konkreta mål och svårigheten i att kontrollera det till punkt och pricka. Samtidigt är inte den eventuellt högre efterföljelsen av regeringens politik värd en orimligt hög kostnad och arbetsbelastning för att upprätthålla den. Arbetstiden bör hellre gå till att faktiskt göra det jobb man är anställd för, framför att följa punkter i ett dokument.
Staten verkar sakna tillit till att myndigheter och kommuner själva kan fördela pengarna på ett lämpligt sätt.
För att utkräva ansvar behövs givetvis insyn, och lösningen kommer ofta i form av en önskan om högre kontroll, men när kontrollen går till överdrift medför den negativa konsekvenser.
Bidrag och finansiering är till för att stödja den verksamhet som det offentliga bedriver. De behöver inte detaljstyras för att få effekt. Olika kommuner och regioner kan ha skilda behov, och bör kunna fördela sina pengar därefter. Det ska inte vara snårigt och byråkratiskt. Skär man ned på administrationen kan man förmodligen sänka kostnaderna, och få mer pengar över där de behövs.
