Stärkta familjer kan minska förortsvåldet
Den svenska statsindividualismen har inte verktygen att hjälpa ungdomar som hamnar i kriminalitet. Ju mer våldet ökar i förorterna, desto tydligare blir konflikten mellan klan och stat. Journalisten Per Brinkemo beskriver i sin bok ”Mellan klan och stat” hur klansamhället och statsindividualism på många sätt är varandras motpoler. Ett klansamhälle bygger på att människor tar hand om varandra i kollektiv byggda på familjeband. Statsindividualismen däremot fungerar när individens autonomi skyddas, genom en stark stat som förvaltar dennes rättigheter.
Häromdagen uttalade sig Fatima, mor till en son inblandad i gängkonflikter, om att han borde utvisas. Ett drastiskt förslag, men det visar på en uppgivenhet hos föräldrar över hur våldet eskalerar. Familjer behöver resurser för att hjälpa sina barn ut ur den gängkultur som vuxit fram i förorterna.
Konflikten mellan klan och stat gör att varken staten eller familjen har koll på sina ungdomar. Försvarshögskolan skrev om detta i sin rapport: ”Släkten hade sett till att hålla sina ungdomar i schack. Men det är någonting i mötet mellan klan och stat, splittringen, kluvenheten mellan två system som i vissa fall tycks kunna frammana motsättningar.” Isolerat är systemen mer eller mindre välfungerande, men i kombinationen av dem båda uppstår organisationsproblem för samhället.
Den största kritiken mot ett större stöd för familjer utgår från att man tycker att individens frigörelse från familjen är viktigare. Det har varit det rådande paradigmet länge i Sverige. Problemet med detta är att ett individualistiskt samhälle separerar individen från de sammanhang hon hör hemma i. Men vi föds in i en familj som i någon form kommer att påverka oss genom livet.
”Familjer behöver resurser för att hjälpa sina barn ut ur den gängkultur som vuxit fram i förorterna.”Edel Irén Segersam
Det finns många situationer i möte med klan och stat där en högre individuell frihet är viktig och relevant, till exempel när det kommer till hedersvåld. Elaf Ali har skrivit boken: ”Vem har sagt något om kärlek?” Här beskriver hon en resa hos sin far där han går från att strikt kontrollera henne med hot om våld till att ändra sig helt och stötta henne fullt ut.
En uppvärdering av familjen i samhället ska ställas mot att arbeta mot hederskultur. Men även familjen kan vara en nyckel till att lösa även hedersförtrycket, något Elaf Ali visar i sin bok. När det gäller att få bukt med våld i förorter och att se till att regler följs i samhället så krävs en större förståelse för familjens inflytande över individen – på gott och ont. Det är viktigt att ge föräldrar fler verktyg, eftersom de oftast har störst möjlighet att påverka sina barn. Det behövs större respekt för familjevärderingar i Sverige och en förståelse för människans behov av sammanhang.
Våldet ökar i förorterna. Det är ett välfärdssvek och ett integrationsproblem, men även ett symptom på en kultur som inte vet hur den ska nå sina unga. Ett litet steg på vägen mot att öka respekten för rättsväsendet kan vara att uppvärdera familjen och föräldraskapet som institution.
