Snart är det Europas tur

Upptakten till det amerikanska presidentvalet har pågått i månader. USA-valet är inte bara stort på andra sidan Atlanten. Också här i Europa är intresset på topp. Och konstigt vore det väl annars, när vi påverkas, både direkt och indirekt i så många olika frågor, av vem som får amerikanernas förtroende.

Obama eller McCain kan ju innebära ganska olika saker för vår ekonomi, vilka flyktingar som söker sig hit från krig och våra möjligheter att handla med resten av världen. Många européer tycker att det är bra synd att de inte får vara med och påverka utgången. Att det amerikanska valdeltagandet brukar ligga under 50 procent gör inte saken bättre.

Å andra sidan har vi ju ett eget viktigt val i Europa att se fram emot nästa år. Visst kan jämförelsen mellan det amerikanska presidentvalet och det europeiska parlamentsvalet verka haltande. Men vi kan ändå låta oss inspireras. I USA har debatten i stor utsträckning handlat om internationella frågor, såsom framtidens energi, den globala säkerheten och världens ekonomiska utveckling.

I våra val till europaparlamentet tenderar frågorna att kretsa kring hur nationella frågor behandlas i Bryssel. Det är synd. För också EU är en världsspelare med stort inflytande över frågor som global utveckling, säkerhet och miljö. Med det nya fördraget ökar dessutom parlamentets makt över många viktiga utrikesfrågor som exempelvis handelspolitiken. Sedan härstammar någonstans mellan 50 och 60 procent av den nationella lagstiftningen från EU.

I valet till europaparlamentet får vi faktiskt rösta. Trots detta brukar valdeltagandet likna det amerikanska. Förra gången gick mindre än 40 procent av svenskarna till valurnorna.

På tisdag bestämmer amerikanerna hur världen ska utvecklas de kommande fyra åren. Det kan gå bra eller dåligt. Nästa år får vi dock vår egen chans att säga vårt om världsutvecklingen. Förhoppningsvis tar våra nationella politiker och medier det europeiska valet på lika stort allvar som det amerikanska. ?

Ledarredaktionen