Skrota bidragsförslagen

Näringsminister Maud Olofsson (C) fortsätter att sitta lugnt i båten trots dyrtid för den svenska bilindustrin. Under regeringssammanträdet i torsdags meddelade hon att regeringen håller fast vid sitt motstånd mot en eventuell skrotningspremie.

Ledare • Publicerad 8 augusti 2009

I USA har skrotningspremien gjort succé. Sedan den 24 juli har den lett till att nybilsförsäljning ökat markant. Den miljard dollar som satsades var tänkt att räcka fram till november men pengarna tog slut redan efter en vecka. I går godkände så senaten att ytterligare 2 miljarder dollar satsas i skrotningsprogrammet. De beräknas bidra till att ytterligare 500.000 bilar skrotas i år.

Även i Europa har många fallit för frestelsen att införa skrotningspremier. Regeringarna i Tyskland, Storbritannien och Spanien är några av länderna inom EU som strör skattepengar över fordonsindustrin. Notan för Tyskland för satsningen beräknas hamna på hela 55 miljarder kronor. Fordonsindustrin jublar.

Men genvägar är ofta senvägar som det brukar heta. Det är ingen klok politik att satsa på konstgjord andning då det gäller bilindustrin. För det första är en skrotningspremie mycket kostsam för statsfinanserna och i tider då de offentliga finanserna viker finns det andra områden som måste prioriteras.

För det andra är det tveksamt i vilken utsträckning en skrotningspremie skulle vara en god miljöinvestering - ett vanligt framhållet argument för att subventionera nybilsköp. Eftersom premien gynnar nybilsförsäljning generellt och inte miljöbilar specifikt är det ett trubbigt och kostsamt verktyg för att göra bilparken miljövänlig. Hur veta att den nya bilen inte blir en bränsleslukande stadsjeep istället för en energisnål Toyota?

Regeringens hållning att istället satsa på slopad fordonskatt de första fem åren för miljöbilar är ur ett miljöperspektiv att föredra.

För det tredje - och viktigast - så skulle skrotningspremien dra bort kapital från andra sektorer på marknaden, vilket alltid är risken med subventioner. Det betyder att mer lönsamma affärer ställs in till förmån för de som subventioneras av staten.

Dessutom kanske inte premien är så effektfull som den först tycks vara eftersom bilinköp som skulle ha blivit av i vilket fall som helst nu tidigareläggs. Den ökade efterfrågan kan alltså vara rent artificiell. I sådana fall är premien inte bara kostsam utan rent av uddlös.

Regeringen gör alltså klokt i att fortsätta att värna statsfinanserna framför att dela ut bidrag till höger och vänster. Näringsminister Olofsson går från klarhet till klarhet.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.