GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Skolresultaten bättre än förväntat – för vissa

Gymnasiebehörigheten har minskat i Borås, men inte till den nivå man hade räknat med. Det är bra. Bryter man däremot ner resultaten till skolnivå träder stora skillnader fram som inte bör tas med ro.
Ledare • Publicerad 21 juli 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Borås Tidnings politiska linje, som är moderat.
När skolan fokuserar mer och mer på självständiga elevarbeten, istället för traditionell kunskapsinhämtning, missgynnar det en redan utsatt elevgrupp.
När skolan fokuserar mer och mer på självständiga elevarbeten, istället för traditionell kunskapsinhämtning, missgynnar det en redan utsatt elevgrupp.
Foto: Jessica Gow/TT

Det var i slutet av juni som BT (30/6) rapporterade om att gymnasiebehörigheten bland Borås niondeklassare hade sjunkit något samtidigt som meritvärdet var högre. Men minskningen gällande gymnasiebehörighet blev mindre än kommunen hade befarat. På grundskoleförvaltningen gjorde man tidigare i våras bedömningen att gymnasiebehörigheten skulle sjunka som en konsekvens av vårens distansundervisning och hamna på 81 procent. Året innan var gymnasiebehörigheten 84,4 procent bland stadens niondeklassare.

När vårterminen blev avslutad kunde man konstatera att resultatet blev bättre än väntat – 82,2 procent av niondeklassarna hade en biljett in till gymnasiet.

Det är förstås bra. Även om gymnasieskolan inte är en obligatorisk skolform är den oerhört viktig för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden. Och ännu viktigare har den blivit i takt med att arbetsmarknaden avancerats och de flesta enkla jobben försvunnit.

”De senaste åren har den svenska skolan influerats av tankeströmningar där kunskapsbegreppet kastats omkull och där lärares förmedling av sakliga, objektiva värden ses som förlegat.”
Anela Murguz

Men bryter man ner gymnasiebehörigheten träder orosmoln fram. På Viskaforsskolan har man tappat 11,5 procent jämfört med i fjol. Det är ett stort tapp som bör undersökas närmare. Vidare står Sandgärdskolan för den högsta behörigheten till gymnasiet – 96,9 procent. Men knappt 10 kilometer därifrån, en biltur på 12 minuter, på Särlaskolan är gymnasiebehörigheten 64,7 procent. Det vittnar om de stora socioekonomiska skillnader som finns i Borås, och i det svenska samhället i stort.

På senare år har föräldrars socioekonomiska bakgrund blivit allt mer avgörande för hur väl elever lyckas i skolan. Detta har även Skolverket slagit fast. De elever som kommer från studievana hem kommer att lyckas bättre i skolan. Det innebär inte att utanförskap och segregation per automatik går i arv. Med hårt arbete går det att bryta dessa mönster, men det ställer helt nya krav på skolorna som måste arbeta mer med att kompensera för dessa skillnader.

Tittar man på Skolverkets lista över åtgärder som kan göras för att främja en sådan skola handlar mycket om riktade stöd. Pengar är förstås viktigt, men är också bara en del av en helhet. De senaste åren har den svenska skolan influerats av tankeströmningar där kunskapsbegreppet kastats omkull och där lärares förmedling av sakliga, objektiva värden ses som förlegat. Idag äger alla sin egen kunskap.

För den svenska skolan har det inneburit mindre fokus på att traggla glosor, repetitioner och läxor. Istället är det allt vanligare med eget elevarbete där eleverna på egen hand ska hitta fakta, strukturera upp det, dra slutsatser och göra analyser. Något som i regel är lättare för de elever som har föräldrar som kan hjälpa dem att lösa ibland helt omöjliga krav i de olika ämnesplanerna.

En sådan skola, som fokuserar mer på egenproduktion av kunskap och mindre på memorering och repetering, är knappast en kompenserande skola. Tvärtom cementerar den de socioekonomiska skillnader som finns. En skola som däremot fokuserar på traditionell kunskap är likvärdig på riktigt eftersom alla kan sätta sig och traggla, repetera och memorera. Det är inte alltid kul. Men det är inte heller ändamålet.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.

Läs mer