Anela Murguz: Skolan måste hantera Israel-Palestina-konflikten
Oktober har varit en blodig månad. Förra veckan dödades en lärare och ytterligare tre personer skadades i en knivattack i franska staden Arras och i början av denna vecka sköts två svenska fotbollssupportrar till döds i Bryssel. Båda våldsdåden är misstänkta terrordåd.
Samtidigt kommer rapporter om att judar i Sverige uppmanas att dölja judiska symboler och inte tala hebreiska på offentliga platser till följd av de spänningar som uppstått efter att ett nytt krig blossat upp mellan Israel och Hamas.
Dessa spänningar i samhället brukar leta sig in i svenska klassrum. I en ledarkrönika i Expressen (11/10) skriver exempelvis rektorn och skoldebattören Linnea Lindquist om den utbredda antisemitismen på svenska skolor och hur svårt det kan vara för skolpersonalen att hantera det.
Antisemitismen brukar blossa upp i samband med att konflikten mellan Israel och Palestina intensifieras. Det märker nog många skolor – inte minst runt om i Sjuhärad – av. Samtidigt är Israel-Palestina-konflikten en av de frågor som lärare tycker är svåra att undervisa om, just för att det bland eleverna finns väldigt starka uppfattningar om konflikten.
”Att avhandla kontroversiella frågor och ämnen utvecklar elevers logiska, kritiska och demokratiska tänkande. Men det förutsätter att undervisningen om kontroversiella frågor bedrivs på ett genomtänkt sätt.”
För ett år sedan kom Skolinspektionen med en rapport som visade att många lärare undviker ämnen och frågor som kan uppfattas som kontroversiella. Det gäller inte bara den specifika konflikten, utan även till exempel frågor om evolution, sexualitet, politiska ideologier och så vidare.
Inom forskningen benämns det som ”kontroversiella frågor” (controversial issues på engelska) där forskaren Robert Stradlings definition har varit bärande inom fältet. Enligt honom karaktäriseras kontroversiella frågor i korta drag av att de brukar dela människor i olika läger och att det finns diametralt olika uppfattningar om hur dessa frågor bör lösas.
Vad gäller kontroversiella frågors plats i undervisningen har effekterna visat sig vara överhängande positiva för eleverna: Att avhandla kontroversiella frågor och ämnen utvecklar elevers logiska, kritiska och demokratiska tänkande. Men det förutsätter att undervisningen om kontroversiella frågor bedrivs på ett genomtänkt sätt.
Lärare som tar upp kontroversiella och känsliga ämnen i klassrummen kan dock möta motstånd från både elever och vårdnadshavare, särskilt i en fråga som Israel-Palestina-konflikten. Därför måste skolornas huvudmän ta ett särskilt ansvar i att se över vilka förutsättningar som skolans personal har när det kommer till att bemöta barn och ungdomar i en orolig tid.
Något annat vore ett svek mot både lärare och elever.
