På den här ledarsidan brukar vi inte vara sena med att efterfråga skärpta straff. Förutom att den som begår grova brott inte ska gå fri finns en annan viktig aspekt, det som man inom kriminologin kallar för inkapaciteringseffekten som går ut på att den som sitter inne för ett brott helt enkelt inte kan begå nya.

Särskilt viktigt är det i ett läge då bara omkring en femtedel av morden i gängmiljö klaras upp. Som läget är nu skickar de låga uppklaringssiffrorna signalen att det i princip är riskfritt att begå dessa brott.

Så kan det inte fortsätta. Därför var justitieminister Gunnar Strömmers (M) tydliga krav på polisen häromveckan välkommen. Hittills har mycket handlat om att öka polisens resurser, men som situationen visar betyder mer resurser inte nödvändigtvis bättre resultat.

Dessutom verkar inte Polismyndigheten ta justitieministerns uppmaning på allvar. Enligt poliser har ministerns ord redan fått effekt på kärnverksamheten, men då handlar det om att polisen förväntas rapportera fler enkla brott och ärenden.

Men även om gängkriminaliteten är i en så akut fas är det viktigt att inte låsa fast sig vid de politiska åtgärder som krävs här och nu. För ja, det är viktigt att klara upp fler brott inom gängmiljön. Samtidigt visar den senaste tidens våldsbrott i Borås att det inte är tillräckligt.

Till exempel ledde det uppmärksammade knivmordet på Distansgatan för snart sex år sedan till fällande domar. En viktig faktor till att brottet kunde klaras upp var för att polisen lyckades bryta tystnadskulturen och polisens insatser, där flera ledargestalter dömdes till fängelse, beskrevs som något som försvagade gängen.

Läget var därför lugnt ett tag, men sedan har våldsbrotten fortsatt, vilket visar att det alltid finns nya personer som är redo att ta över. Fokus måste vara att lagföra de brott som sker här och nu samtidigt som man förhindrar att fler tar klivet in i en kriminell livsstil. Det går inte att bryta den negativa spiralen om man bara fokuserar på det ena men struntar i det andra.

Det är inte heller någon slump att det allt oftare handlar om väldigt unga personer som tar över brottsligheten. I samband med att polisen i Stockholm i helgen meddelade att en särskild händelse inleds med anledning av den senaste tidens våldsvåg sades hälften av de misstänkta vara under 18 år. I flera fall handlar det om minderåriga som tvingats eller hotats till att begå brotten.

Det kan delvis ses som en konsekvens av de senaste årens straffskärpningar. Om påföljderna blir strängare för vuxna är det betydligt enklare att komma undan om man använder barn. Men det är inte straffskärpningarna som är anledningen till att det finns barn att tillgå. Då landar man tillbaka i grundfrågan som är varför vissa väljer att begå brott.