Annons

Särskilt tjat för särskilt stöd?

Maria och Monika har båda begärt särskilt stöd till sina barn som går i samma klass, men bara det ena har fått, berättade Ekot i går. Det var Monikas barn som fick en elevassistent men Marias barn fick nej.
Ledare • Publicerad 6 maj 2014

Monikas förklaring: ”Vi har båda intyg från BUP, vi har samma lärare som skrivit otroligt noggrant vad det är som inte fungerar och varför. Så att ansökningarna är ju toppenbra. Och den enda anledningen jag kan tänka mig då kanske är för att jag har tjatat mera. Jag är så obekväm så att de vill bli av med mig.”

Med andra ord: tjat ökar chansen för särskilt stöd i skolan.

Annons

Det är en förfärande slutsats och hade detta varit ett enstaka fall vore den alldeles för drastisk att dra. Men den ligger väl i linje med den enkät som Lärarnas riksförbund gjort tillsammans med Svenska Dagbladet. Där uppgav åtta av tio lärare att elever med engagerade föräldrar i större utsträckning kan få särskilt stöd.

Det är inte så skollagen är formulerad. Den har ingen paragraf där det står att särskilt stöd endast ska ges efter särskilt tjat. Den säger inte att barn ska delas in i grupper efter hur påstridiga deras föräldrar är. Skollagen handlar inte om tjat, skollagen handlar om barns behov.  Där står helt enkelt att ”? om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd, ska han eller hon ges sådant stöd”.

Ekots exempel med Maria och Monika är en del i den granskning som Sveriges Radio gjort i serien #kaosklass, en samling berättelser från kaotiska klassrum men också, som det beskrivs, om vägar ut ur kaoset. För en del kan vägen ur kaoset, och därmed vägen till mer kunskap, vara just rätten till särskilt stöd. Enligt Skolverket har nästan 14 procent av landets alla elever i grundskolan särskilt stöd genom ett åtgärdsprogram. Men enligt en undersökning Lärarförbundet gjorde förra året bedömer sex av tio lärare att det finns minst en elev i varje klass som inte får det särskilda stöd hon eller han har rätt till.

Det finns också andra enkäter och undersökningar bland rektorer och skolledare som pekar åt samma håll: barn som behöver särskilt stöd får inte det. Skollagen fungerar inte som det är tänkt.

Det finns ingen politiker som försvarar den ordningen. Inget parti som går till val på att rätten till särskilt stöd ska vara förbehållet barn till föräldrar som tjatar. Så frågan är vad som krävs för att det som står i skollagen också ska gälla ute i den kommunala verkligheten. Att väljarna tjatar mer på politikerna?

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons