Annons

Mikael Hermansson: Så kan vi bli mätta i krig

Blev jul- och nyårsfirandet fett, blött och stillasittande? Vänta bara tills kriget eller krisen kommer. Då blir helg som vardag väsentligen magrare – men samtidigt förmodligen friskare.
Mikael HermanssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 10 januari 2020 • Uppdaterad 11 januari 2020
Mikael Hermansson
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Kålrot – den svenskaste av rotsaker.
Kålrot – den svenskaste av rotsaker.Foto: Jurek Holzer / SvD / TT

I sitt regleringsbrev till Livsmedelsverket vill regeringen att den stora matmyndigheten ska utreda vilken kost som ”tillgodoser näringsfysiologiska krav i händelse av höjd beredskap”. Annorlunda uttryckt: Vad bör finnas på tallriken när kriget eller krisen kommer som ryms inom folkhushållningens ramar?

Redan det faktum att allt fler talar om krig och kris, och inte bara om svåra händelser och katastrofer, visar på att det finns en bred samsyn om att Sverige måste ta det moderna samhällets utsatthet på större allvar. Rimligen kan denna uppgradering av samtidsförståelsen också tjäna till ett större kollektivt ansvarstagande där individ och stat inser sina roller.

Annons

Det pågår en gradvis förstärkning av landets militära försvarsförmåga. Den går långsamt och präglas av den politiska ovilja till att träffa och hålla (!) breda samförståndslösningar som under 2010-talets senare del har blivit allt mer dominerande. Parallellt pågår också ett viktigt arbete med att se över totalförsvarsförmågan. Det är här som frågan om vad som ska hamna på tallriken i händelse av krig hör hemma.

Ramarna för utredningen ska hämtas ur det arbete som gjorts inom Försvarsberedningen och dess delrapport ”Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret” (DS 2017:66). Därmed ställs de viktiga kostfrågorna i ett annorlunda sammanhang, där maten reduceras från smakupplevelse, mode eller statusmarkör till något väsentligen naturligare – tillräcklig näring.

Låt nu inte tankarna springa i väg och omedelbart hamna i barkbrödstråget eller de stinkande tunnorna med spicken sill. Det finns goda, mer närliggande historiska erfarenheter av vikten av att se över folkhushållet i tid.

Miljontals européer svalt. Men för svensk del innebar andra världskriget hölls hungern borta från landet. En starkt begränsad handel med omvärlden möttes av en ökad självförsörjning som blev möjlig endast tack vare att jordbrukssektorn då ännu kunde möta förväntningarna och efterfrågan. Många varor försvann helt från hyllorna, andra gjorde entré som ersättning. Hälsoläget i landet förbättrades dock, inte minst beroende på att andelen kött, fett och socker av förklarliga skäl minskade och ersattes av grönsaker, rotsaker och frukt. Men också av det lika naturliga skälet att fler tvingades att röra på sig mer. I sin bok Mat – En krigisk historia har journalisten och historikern Folke Schimanski skildrat denna tid på ett ingående sätt.

I dag finns en nationell livsmedelsstrategi på plats, i vilken ambitionen uttrycks att den inhemska produktionen ska öka. Men vad hjälper det om det inte först sker en bred ”omställning” kring hur vi betraktar de stora sambanden?

EU-medlemskapet innebär att vår hemmamarknad är större och att vårt gemensamma skafferi innehåller mer. Men den som vill ha mat på tallriken i krigstid bör inse vikten av att köpa svenskt i fredstid. För att detta ska vara möjligt krävs ett svenskt jordbruk som är lönsamt, kreativt och expansivt. Det går inte i händelse av kris och konflikt att mobilisera resurser som inte finns.

Att köpa svenskt är att ge det svenska jordbruket bättre förutsättningar på marknaden; det är således inte ett argument för att även Sverige ska börja hänge sig åt protektionism och vända ryggen åt handel och samarbete över gränserna. Det är snarare ett tungt vägande skäl till varför det är så viktigt att hitta den bästa balansen.

Välja bort en del, välja till annat – se där en balanserad tallriksmodell för folkförsörjningen ”om kriget eller krisen kommer”!

Annons
Annons
Annons
Annons