GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Kajsa Kettil: Så kan S förhindra att SD får makt

Ett valresultat väntas tidigast på onsdag, men spelet om regeringsbygget är redan i gång.
Kajsa KettilSkicka e-post
Ledare • Publicerad 12 september 2022
Kajsa Kettil
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Partisekreteraren Richard Jomshof (SD) under Sverigedemokraternas valvaka på söndagskvällen.
Partisekreteraren Richard Jomshof (SD) under Sverigedemokraternas valvaka på söndagskvällen.Foto: Stefan Jerrevång/TT

På måndagsmorgonen, bara några timmar efter att siffrorna till Socialdemokraternas fördel hade tippat åt högerblockets favör, satt en taggad Richard Jomshof i SVT:s morgonsoffa och P1-morgons radiostudio och antydde att det inte är givet vem som blir statsminister i en högerregering.

Som partisekreterare för Sverigedemokraterna är han uppenbart medveten om att han har en balansgång framför sig. Å ena sidan ska han signalera att hans parti, dess väljare och sympatisörer förväntar sig inflytande i proportion till sin storlek, som det brukar heta. Å andra sidan måste han passa sig för att säga något som partiledaren inte uppskattar, i synnerhet om det innebär att samarbetet med M och KD äventyras.

Det vill de undvika. Därför får vi sannolikt se ett SD som pendlar mellan kaxighet och ödmjukhet under den kommande tidens regeringsbildning.

Det mesta tyder på måndagen att talmannen framöver ger Ulf Kristersson (M) uppdraget att försöka bilda en regering. Men även om Kristerssons övertag består är det inte säkert att han får ihop en stabil regering och blir statsminister. SD har ju hela tiden varit tydliga med kravet på inflytande, och nu när de är största parti i det blocket kan det innebära flera saker.

”Även om en M-ledd regering tillträder så är det inte säkert att den håller mandatperioden ut.”

Antingen får de hybris och kräver alltför omfattande sakpolitiska eftergifter som M och KD omöjligt kan acceptera. Eller så nöjer sig SD inte med sakpolitik utan kräver att sitta i regering. Det skulle Liberalerna inte gå med på, om de håller fast vid vad de har lovat, och då faller ju regeringsbygget redan där.

Något annat att ha i åtanke är att även om en M-ledd regering tillträder så är det inte säkert att den håller mandatperioden ut. Det har ju visat sig att sverigedemokratiska riksdagsledamöter tenderar att bli politiska vildar oftare än i andra partier, och med tanke på hur jämnt valresultatet och därmed mandatfördelningen tycks bli skulle inte Kristersson ha råd att bli av med några mandat som stödjer hans regering.

Men han behöver inte hamna där. Det finns ett alternativ. Det är fullt möjligt för Ulf Kristersson att sträcka ut en hand över blockgränsen för att kunna bilda en regering som inte stödjer sig på Sverigedemokraterna. Magdalena Andersson har gång på gång den senaste tiden upprepat hur överens hon är med sin moderate konkurrent i olika frågor, så att släppa fram honom som statsminister utan att S ingår i en sådan regering borde inte vara omöjligt.

Partiledarna Magdalena Andersson (S)  och Ulf Kristersson (M) under sina tal efter valkvällen.
Partiledarna Magdalena Andersson (S) och Ulf Kristersson (M) under sina tal efter valkvällen.Foto: TT

Mycket talar visserligen emot denna lösning från både höger och vänster, envishet inte minst. Men två saker talar också för:

· Moderaterna framhåller ju att det är sakfrågorna som räknas, och om denna sakpolitik kan genomföras på annat sätt än med SD fastsurrat vid regeringens reling bör det inte hindra en moderat statsminister att söka stöd på andra sidan mitten.

· Socialdemokraterna poängterar att SD utgör ett säkerhetspolitiskt hot och är olämpligt att regera med. Vad skulle S-väljarna säga om Magdalena Andersson i praktiken bidrog till en regering där SD fick stort inflytande framför en regering som visserligen leds av Moderaterna, men där Socialdemokraterna ändå kunde påverka i vissa frågor?

Kanske något för båda statsministerkandidaterna att fundera över under tiden som de sista rösterna räknas.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.