Ruskvädret kom inte som en överraskning
Som BT har kunnat berätta under helgen, så fick stormen Dennis långtgående konsekvenser i Västsverige och Sjuhärad. Tågtrafiken på flera sträckor har ställts in, nedfallna träd har hindrat trafiken på vägarna mellan Göteborg och Borås. Översvämningslarmen har avlöst varandra och ställt till det rejält i Viskafors, Fristad, Töllsjö och på många andra platser.
För enskilda hushåll kan konsekvenserna av vind och vatten i övermått bli katastrofala. Inträngande vatten i källaren kan i ett modern hus innebära så svåra skadors att det snabbt riskerar att bli obeboeligt. Ett eller flera träd över vägen kan innebära att en ambulans inte kommer fram. Och med tanke på att det i normala fall redan är illa ställt med responstiderna så gör ruskvädret det inte lättare. Som BT:s reporter Hannele Parviainen kunde berätta i söndags tvingas nära nog var tredje prio 1-patient i Sjuhärad vänta längre än 20 minuter på hjälp – och väntetiderna ökar.
Mycket går att förebygga, men det krävs förutseende myndigheter och beslutsfattande församlingar för att våga och vilja satsa på sådana insatser som syftar till att möta väderfenomen som bara inträffar några gånger om året. Men i takt med att erfarenheterna och insikterna växer om varför väderlekens skiftningar blir så dramatiska går det lättare att prioritera en långtgående klimatanpassning av stad och land.
Borås stad har fått skarp kritik för otillräcklig klimatanpassning. 2018 kunde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap peka ut staden vid Viskan som ett av de områden i landet med hög risk för översvämning. Cecilia Alfredsson, nationell handläggaren för naturolyckor, satte i en intervju med BT fingret på den ömma punkten: ”Attraktiva lägen att bygga bostäder på idag står mot risker som verkar ligga långt i framtiden. Ofta har man redan byggt där det kommer bli problem med framtidens klimat, och då kostar det mycket pengar att göra om.”
I den rankning som Svenska Miljöinstitutet, IVL, och Svensk Försäkring genomför vartannat år, rasade Borås rejält och blev sämst i Sjuhärad. Nivån på anpassningsinsatserna är så låg att knallestaden får skämmas rejält när jämförelsen görs nationellt.
Två ovädersperioder i rad har visat på det som är så lätt att glömma av – hur sårbart samhället är inför naturens nycker och förändring. Men också hur utsatt en kommun kan visa sig vara när ansvariga politiker inte vill kännas vid sitt ansvar att som förebyggande insatser fatta svåra och impopulära beslut.
För tro inget annat, de som bär ansvaret för att prioritera vet naturligtvis med sig att de redan nu borde ha gjort mycket mer.
