GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Stefan Eklund: Ropen skalla, MIK åt alla

Demokratin är i fara utan en allmän kunskap om hur digitala medier och informationskällor fungerar.
Stefan EklundSkicka e-post
Ledarkrönika • Publicerad 5 november 2022
Stefan Eklund
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Medie- och informationskunskap (MIK) borde vara ett starkare inslag i all skolundervisning, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.
Medie- och informationskunskap (MIK) borde vara ett starkare inslag i all skolundervisning, menar BT:s chefredaktör Stefan Eklund.Foto: Alexander Olivera/TT

Hört talas om MIK? Nä, tänkte väl det.

MIK står för Medie- och informationskunnighet, ett ämne och ett begrepp som spelar en direkt avgörande roll för hur den framtida demokratin i en digital värld ska formas. Det är av stor vikt att alla medborgare, unga som gamla, rätt kan värdera den digitala information som oavbrutet sköljs över oss och som inte sällan innehåller desinformation, propaganda, hat och konspirationsteorier.

Men den allmänna kännedomen om MIK är klen. Det konstaterades vid en MIK-konferens som Västra Götalandsregionen arrangerade tillsammans med Göteborgs universitet förra veckan. På plats fanns representanter för politiska partier, myndigheter, skola, media och näringsliv. Alla var rörande överens om den demokratiska nödvändigheten av en allmän MIK-kunnighet, men så gott som alla var lika överens om de brister som finns.

Skolan och skolbiblioteken hamnade snabbt i centrum för diskussionerna. Nestorn inom den svenska MIK-sfären, Unescoprofessorn i yttrandefrihet, Ulla Carlsson (sjuhäring, uppvuxen utanför Ulricehamn), var tydlig i en intervju i GU-journalen inför konferensen:

”Skolan med skolbiblioteken spelar en oerhört viktig roll, både när det gäller elevernas kunskaper i skolans kärnämnen, som gör dem motståndskraftiga mot manipulation, och när det gäller medie- och kommunikationskunskap. Därför är det anmärkningsvärt att lärarutbildningarna inte innehåller kurser som relaterar till MIK. Utan MIK-kunniga lärare är det svårt att få MIK-kunniga elever.”

Skolbiblioteken, ja. Där finns det alltför klena resurser idag. I skollagen står det att alla elever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men verkligheten ser annorlunda ut. En utredning föreslog i januari dessutom att alla landets skolbibliotek ska vara bemannade, men det är ett förslag som inte har tillräckligt stöd i riksdagen. Så därför kan en stackars bokvagn i en korridor idag kategoriseras som skolbibliotek, men då är vi långt ifrån en verksamhet som kan lära elever informationssökning och källkritik, två avgörande saker inom MIK-området. Politiker som värnar om demokratins framtid borde förstå hur illavarslande den situationen är. Men det verkar de inte göra. SD:s talesperson Patrick Reslow var exempelvis negativ, i en intervju med Sveriges Radio, till nämnda utrednings förslag att skolbiblioteken skulle lära elever att ifrågasätta normer och könsroller.

”I skollagen står det att alla elever i Sverige ska ha tillgång till ett skolbibliotek. Men verkligheten ser helt annorlunda ut.”

För svenska medier är MIK också högst relevant. Idag växer många unga människor upp utan en dagstidning – i pappersform eller digitalt – som ett naturligt inslag i vardagen. Och att veta hur en dagstidning fungerar och vilken roll den spelar i demokratin är en del av medie- och informationskunnigheten. Situationen ställer även höga krav på medierna själva. Vi måste vara transparenta med hur vi arbetar och vad vårt uppdrag är. Borås Tidning erbjuder regelbundet skolor lektioner i källkritik och berättar gärna om vårt demokratiska uppdrag i olika sammanhang. Studiebesök är välkomna. Detta är också viktiga bitar i det stora MIK-pusslet.

Vi lever i en värld som sedan flera år håller på att byta kommunikationsform. Det har inneburit stora påfrestningar på tidigare stabila demokratier, som till exempel USA. Att vi alla, redan i unga år, lär oss hantera den mångfald av medier som numera ger oss en mängd olika verklighetsbeskrivningar – sanna och falska – är av största vikt för att demokratin ska ha framtid. Därför behövs MIK, på alla utbildningsnivåer i samhället.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.