GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Anela Murguz: Rekordmånga avhopp i riksdagen för väljarna bakom ljuset

De riksdagsledamöter som väljs på söndag borde ha som målsättning att vara kvar i riksdagen mandatperioden ut. Det är en rimlig förväntan.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 7 september 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Av riksdagens 349 ledamöter har mer än var tionde ledamot slutat i förtid.
Av riksdagens 349 ledamöter har mer än var tionde ledamot slutat i förtid.Foto: Tim Aro/TT

Mer än var tionde riksdagsledamot som valdes i valet 2018 har hoppat av i förtid, rapporterar Altinget. Det är rekordmånga avhopp – 44 stycken mellan åren 2018 och 2022. Det kan jämföras med 36 avhopp mandatperioden 2014-2018 och 29 avhopp 2010-2014.

Orsakerna till avhoppen varierar. I vissa fall har ledamöter lämnat till följd av uppmärksammade granskningar i media. En annan anledning är att flera ledamöter gått till Europaparlamentet eller att de blivit utsedda till landshövdingar.

Vänsterpartiet är det parti med minst avhopp under mandatperioden – bara ett och det var när Jonas Sjöstedt, kort efter att ha avgått som partiledare, även avsade sig sina uppdrag i riksdagen. Flest avhopp i antal har Socialdemokraterna – 14 stycken. Värst är det för Miljöpartiet där nästan var tredje riksdagsledamot hade lämnat i förtid.

Att även politiker ser sig om efter andra möjligheter är inte konstigt i sig. Det gäller även oförutsägbara händelser som granskningar som väcker reaktioner. Beroende på avslöjandets karaktär kan det rentav vara mer hedersamt att lämna direkt, men det är ett problem att avhoppen ökat de tre senaste mandatperioderna. Inte minst eftersom att väljarna bör kunna förvänta sig att det namn de sätter sitt kryss framför också planerar att hålla sig till riksdagsuppdraget mandatperioden ut.

”Det kan förklara varför inställningen till riksdagsuppdraget inte präglas av större pliktkänsla.”

Om blåsväder och nya uppdrag ger viss förståelse för avhoppen finns det exempel på när anledningarna inte imponerar alls. Exempelvis hoppade Liberalernas Torkild Strandberg av som riksdagsledamot redan på mandatperiodens andra dag. Det var inte första gången. Strandberg, som är partiets kommunalråd i Landskrona, gjorde samma sak 2014, 2010 och 2006, enligt Altinget.

En möjlig förklaring till de många avhoppen kan vara den starka partikultur som alltid varit gällande i svensk politik där väljare först och främst väljer partier – inte personer som ska företräda partierna. Det kan förklara varför inställningen till riksdagsuppdraget inte präglas av större pliktkänsla.

Om avhoppen från riksdagen ska minska behövs fler kandidater som tar uppdraget på allvar. Annars blir det svårt för väljarna att veta vad de får ut av sin röst på söndag.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.