Reinfeldts julklappar

Tankarna på hur det ska gå i nästa val och vilka frågor som blir de stora är inte de som just ny dryftas vid de av politikerna så omhuldade köksborden, i den mån någon alls har tid att sitta vid dem.

Ändå var Reinfeldts jultal i går ett välkommet avstamp inför det val som nu ligger mindre än nio månader bort. Ty det var en statsminister lastad med klappar av argument och engagemang som stod vid granen i år.

Inte minst i försvaret av arbetslinjen, den arbetslinje som var alliansens flaggskepp i förra valet men som nu solkats av rätt förfärliga historier om hur svårt sjuka på grund av regeringens politik ska tvingas ut att söka jobb, istället för att i lugn och ro tillfriskna. Åtminstone enligt de rödgröna och en rad braskande rubriker.

Men där oppositionen försökt göra en konfliktlinje mellan arbetslinje och vad som beskrivits som mänsklig välfärdslinje, vidhåller Reinfeldt konflikten mellan arbetslinje och bidragslinje. Den som inte har en politik som tar till vara arbetsförmågan hos dem som kan arbeta, utan tvingar dem till bidrag, kommer aldrig att kunna betala välfärden. Därför måste trösklar till arbetsmarknaden sänkas så att också den som inte orkar arbeta fullt hela tiden, har en plats där.

Därmed kopplar också Reinfeldt frågan om sjukförsäkringen till frågan om full sysselsättning. Full sysselsättning kan inte betyda att den som inte klarar fullt tempo hänvisas till förtidspension för att arbetslöshetssifforna ska se bättre ut.

Debatten om sjukförsäkringen kommer att fortsätta, närmast i dag klockan nio på morgonen i riksdagen då Mona Sahlin ställt en interpellation som ska besvaras av socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson, en debatt där även Jan Ericson (M) från södra Älvsborg deltar.

Ericson som enligt Folkpartiets finanspolitiska talesman Carl B Hamilton i förra veckan blev: "närmast berömd i riksdagen efter ett helt lysande anförande i den – särskilt för moderaterna! – infekterade och besvärliga frågan om tidsbegränsning av sjukskrivningarna."

Att säga att Alliansen varit helt vilsen utan sin ledare på plats i landet det senaste halvåret vore att överdriva och dessutom att förminska den roll övriga partiledare har. Men statsministern har en annan tyngd i debatten och det kan behövas efter denna svajiga inrikespolitiska höst.

Och även om det internationella arbetet under ordförandeskapet inte tycks belönas med röster i opinionsmätningarna, har det gett en erfarenhet som rimligen kommer till pass när vi nu går in ett valår och Reinfeldts ledarskap ska ställas mot Sahlins ledarskap.

Ledarredaktionen