Anders Rehnberg: Jag anar ordet ”frihet” i luften på Majdantorget
Samma torg som 2014 var centrum för protesterna mot dåvarande presidenten Viktor Yanukovych, och samma byggnad som kom att bli högkvarter för stora delar av oppositionen under protesterna. Huset brann ner den 19 februari 2014, dagen efter började regeringens prickskyttar beskjuta demonstranter och tre dagar senare hade 113 personer mist livet.
Texten finns där för att påminna om vikten av frihet, något som är mer än bara symbolik i ett land som varit ockuperat under merparten av sin historia, som fortfarande krigar för sin rätt till självständighet och där två miljoner människor just nu lever på flykt från sina hem. Kampen för frihet har kännetecknat Ukrainas historia, men den kännetecknar inte alltid landets politik.
Nyligen besökte jag Kiev för att tala på en utbildning för unga liberaler, journalister och studentaktivister. Temat var ekonomiska reformer och med exempel från Europa och världen diskuterade vi vikten av frihandel och möjligheterna att modernisera den ukrainska ekonomin.
Ukraina har stor potential, det är ett land med över fyrtio miljoner invånare, med en välutbildad befolkning och en stark industriell bas. Landet är fullt av vackra platser för turister att besöka, det har en rik historia och sedan 2014 har landet genomgått många viktiga reformer. Nyligen undertecknades ett associationsavtal mellan Ukraina och EU, ett avtal som öppnar många dörrar och som redan bidragit till ökad handel.
Samtidigt befinner sig Ukraina fortfarande i en ekonomisk kris, det pågående kriget med Ryssland har kostat över tiotusen människoliv och möjligheterna att i närtid återta styret av Krim får anses obefintliga. Den enskilt största utmaningen för Ukraina är dock en annan. 2007 rankades Ukraina på plats 117 i Transparency Internationals korruptionsindex, 2013 hade man ramlat till plats 144 och 2016 hade man inte klättrat högre än till plats 131.
Korruptionen omfattar alla delar av det ukrainska samhället, mutor tillhör vardagen, rättssystemet är opålitligt och rika oligarker motverkar reformer för att bibehålla politisk makt. Många utländska investerare ser potential i Ukraina men väljer att inte investera på grund av de risker korruptionen medför.
De jag träffade hade blandade känslor om situationen i landet. Kiev är fyllt av människor som flytt stridigheterna i östra Ukraina och alla känner någon som drabbats av kriget, ingen ser någon direkt lösning på konflikterna men många tror att våldsamheterna kommer minska. De flesta jag pratade med var också överens om att situationen i landet är bättre nu än för några år sedan men resultaten av reformerna tar tid, det finns en frustration i luften och risken är att det ukrainska folkets tålamod hinner rinna ut.
För den som besöker Majdantorget och paradgatan Khreshchatyk en varm sensommarkväll är känslan däremot en annan. Gatukonstnärer, gatumusik, små butiker och trevliga uteserveringar signalerar allt annat än krig och finanskris. Känslan är svårt att sätta ord på, men i ukrainsk kontext finns det ett ord som passar bättre än andra, och det ordet är frihet.
